From bad to worse

Den nya sexualbrottslagstiftningen har funnits sedan 2005. Någon eller några tyckte att det var dags att vidga våldtäktsbegreppet så att det inte ska behövas våld för att ett sexuellt övergrepp ska räknas som våldtäkt. Man har alltså redan här börjat pervertera lagen och urholka ett ords betydelse. Det är inget annat än en feministpopulistisk konstruktion. Det är faktiskt en skillnad mellan att ”bara” ha sex med någon som är berusad och att med våld överfalla och tvinga sig på en annan människa. Därför finns både rubriceringen sexuellt utnyttjande och våldtäkt, precis på samma sätt som det finns vållande till annans död, dråp och mord.

Trots den nya lagen klagas det. Domstolarna dömer nämligen inte som det var tänkt, vilket har fått vissa att kräva att lagen skrivs om. Madeleine Leijonhufvud, professor i straffrätt, är bekymrad. I P3-Nyheterna säger hon att det ska vara upp till den åtalade att visa att samlaget skedde under samtycke. Om det inte har skett ett stort missförstånd här, innebär ju detta att bevisbördan skiftas till den åtalade och plötsligt gäller skyldig tills motsatsen bevisats i sexbrottmål. Detta är förmodligen vad feministerna velat hela tiden eftersom det gång på gång lyfts upp hur jobbigt det är för den våldtagna kvinnan att genomgå en rättegång och tvingas bli ifrågasatt av elaka advokater.

Oroväckande nog hörs få protester från politiskt håll, vilket kan betyda att en ännu värre lag klubbas igenom under obehaglig tystnad. Om den skrivs om som det nu föreslås, är vi definitivt på ett alltmer sluttande plan när det gäller rättssäkerheten i det här landet. Men det har vi väl varit länge.

En dag i FN-Sverige, del 4

Kommunalrådet Svensson blickade från talarstolen ut över Tyresö kommunfullmäktige. Bara en interpellation kvar att besvara.

”Med anledning av ledamot Påskurvs fråga om tillsättandet av ny chef för barnomsorgen har jag följande att säga om ärendet. Sedan länge eftersträvar Tyresö kommun att ha en bred förankring bland medborgarna och undvika att exkludera och svartmåla grupper. En jämn representativitet bland kommunens chefer är oerhört viktigt för att bevara den kommunala demokratin och medborgarnas förtroende. Därför valde vi Valter Jönsson som chef för barnomsorgen.”

Kommunfullmäktiges egen värsting Påskruv gick upp i talarstolen, ackompanjerad av dämpade stön från resten av församlingen. Det märktes att han var en rättshaverist av rang som inte förstod den kommunala demokratins spelregler.

”Ska jag tolka kommunalrådets svar som att han gillar att ha pedofiler som chefer för barnomsorgen? Är faktumet att Valter Jönsson våldtagit sina egna fyra barn till döds innan de fyllt fem år en merit i kommunalrådets ögon?”

Svensson suckade. Vilka petitesser Påskruv ägnade sig åt. ”Nu är det ju såhär, att samfundet för sexuella läggningar stod i tur att utse nästa lediga kommunala chefsjobb. Och de valde Valter Jönsson som chef. Turordningen kan vi helt enkelt inte frångå. Vad som skett i det jönssonska hemmet är en intern fråga som kommunen inte kan ta hänsyn till.”

Påskruv fortsatte i samma stil som gjort honom till den minst populäre ledamoten tre år i rad.

”Kommuner där våldtäktsmän sitter i fängelse istället för kommunhuset har bevisligen långt lägre siffror för våldtäkter och sexuella övergrepp. Kommuner där de mest lämpade utses till chefer istället för de som tillhör någon absurd uppdelning har bevisligen såväl nöjdare medborgare som bättre verksamhet. Hur länge tänker kommunalrådet driva denna cirkus?”

Buropen haglade över Påskruvs grava påhopp på den kommunala demokratin. Representanterna för den organiserade brottsligheten och sexuella läggningar sände blickar som kunde döda. Enbart faktumet att Påskruv både var den bäst beväpnade personen i Tyresö kommun och den störste skattebetalaren räddade honom (som så många andra gånger) från att lynchas.

När orkanen av protester bedarrat svarade kommunalrådet ”Påskruv förstår helt enkelt inte den kommunala demokratins grundprinciper. Att frångå dessa vore lika absurt som att anse att en pyroman inte kan vara chef för kommunens brandkår.”

Därmed var interpellationsrundan avslutad och resten av fullmäktiget kunde ta vid. Första ärendet var att ännu en brand hade lett till många dödsoffer innan brandkåren hunnit gripa in.

Inspirerat av valet av Kuba, Kina och Pakistan till FNs råd för mänskliga rättigheter.

Allt mitt är mitt, allt ditt kan vi diskutera

En laddning entreprenörer i Ragnar Danneskjölds anda har jagat skatter som legat sjunkna på havsbottnen, och tydligen gjort ett i ordets rätta bemärkelse guldfynd. 17 ton av det ...

In kommer då - föga förvånande - staterna. Eftersom företaget är baserat i USA är man skyddade från Washingtons slemma fingrar, eftersom fartyget med guldet ombord tydligen sjönk långt innan USA bildades.

Såväl Storbritannien som Spanien har dock omgående krävt åtminstone rejäla delar av skatten, om inte hela.

Grunden för detta? Tja, britterna hävdar att skatten kan kommit från ett brittiskt skepp som förliste 1641. 366 år av egen inaktivitet är tamejtusan tillräckligt för att förlora äganderätten till vad som helst. Spaniens argument är ännu mer underhållande. Skatten är nämligen en del av det spanska arvet, säger den spanske kulturministern.

Ministern har helt rätt. Spanien piskade ihjäl hundratusentals indianer för att utvinna guld och silver i Den Nya Världen. Därefter användes skatterna för att driva krig, bränna häxor, fördriva judar och lägga grunden för århundraden av spansk efterblivenhet och misär.

Bah! Stater är läbbiga opportunister som ska hållas kort.

Fängelse ute i det fria?

Jag har aldrig förstått det rimliga i permissioner för personer som är dömda till fängelse. Fängelse är ju per definition en frihetsinskränkning, straffet för brottet personen har funnits skyldig till är att han/hon inte har friheten att vistas ute bland alla andra människor. Ändå har man permissioner där dömda personer släpps ut under begränsad tid, efter en period även utan bevakning. Varför?

Om det handlar om sluttiden av ett långt fängelsestraff och förklaras med återanpassning till samhället, kan jag köpa det. Men när nu den med DNA-bevis dömde barnamördaren Ulf Olsson är ute och äter oxfilé i Västervik, finns inga sådana argument. Han dömdes för två mord 2005 och ska inte komma ut än på länge. Argumentet från Olssons läkare är lika kort som det är skrattretande: "Han måste ju också få komma ut." Måste han?

Dagens humor

Marknadsekonomin löser verkligen alla problem - till exempel hur religiösa minoriteter ska hitta respektive. Läs mer på Taliban Singles Online.

Som Gudmundson skrev: det är roligare att parodiera fienden.

Ett varmt tack till Walt Disney som var mycket tidigt ute med parodi-spåret.

Välkommen på talarkväll!

FRIHETSFRONTENS TALARKVÄLL TORSDAG 24 MAJ 2006

Talare: MARIA RANKKA, vd på tankesmedjan Timbro och Stiftelsen Fritt Näringsliv.

Ämne: Framtidens opinionsbildning för frihet.

Timbro har varit den borgerliga opiniosbildningens spjutspets sedan början av 80-talet.

Hör dagens Timbro-chef berätta hur hon anser att kampen för frihet och marknadsliberalism kan gå vidare.

Kom, lyssna och diskutera.

Tid: Torsdag den 24 maj kl 19.

Plats: Snurran, Drottning Kristinas Väg 13, KTH, Stockholm.

Karta / vägbeskrivning: http://www.frihetsfronten.se/tk.html

På Snurran finns en bar med billig öl, vin, cider, läsk samt en bra och billig meny. Här serveras även pizza, kebab, hamburgare, sallader samt kött- och fiskrätter. Även vegetariska alternativ.

Fri entre. Tänk dock på att vi är på en restaurang. Köp gärna något att dricka och / eller äta - så att krögaren som lånar ut lokalen till oss tjänar en hacka och blir nöjd.

Vi kör som vanligt 45 minuters anförande, paus och sedan 45 minuters frågestund.

Ingen anmälan är nödvändig. Alla är välkomna!

Fp-logik: En skurk i garderoben – förbjud garderoben!

När personer som man i någon mån betraktar som ens allierade framför direkt antiliberala åsikter blir man lite irriterad. På min personliga ranking av ”liberal med mest dassigt och antiliberalt förslag” ledde ett långt tag Waldemar Ingdahl med sin genetiska motbok. Förra sommaren blev han raskt passerad av folkpartisten Nyamko Sabuni med hennes förslag om obligatoriska gynekologundersökningar för småtjejer.

Nu är det dags för en ny titelinnehavare. Den folkpartistiska riksdagsledamoten Cecilia Wigström vill förbjuda ett yrke eftersom detta enligt henne kontrolleras av den organiserade brottsligheten.

I det här fallet handlar det inte ens om ett yrke som normalt brukar anses vara omoraliskt av kollektivister, som exempelvis prostitution eller knarkförsäljning. Nej, här gäller det tjänsten att ta hand om folks ytterkläder på krogen.

Att tillhandahålla den tjänsten bör alltså förbjudas enligt ”liberalen” Cecilia Wigström.

Ett alternativt – och betydligt mer liberalt – sätt att tackla problematiken vore att klämma åt personer inom den organiserade brottsligheten när dessa ägnar sig åt just brottslighet. Inte när de gör något så harmlöst som att ta hand om jackor.

Vanebildande substanser här och där

Idag är det 19 år sedan den amerikanske sjukvårdsministern fastställde att nikotin var lika beroendeframkallande som heroin. Sedan dess har War on Drugs i USA och resten av världen skärpts med åtskilliga magnituder. Längre fängelsestraff, omvänd bevisbörda, mer avlyssning och agressivare polistillslag har blivit självklara inslag i vardagen.

Men tobak är lika laglig idag som 1988. Anledningen är de 8 000 000 000 kronor tobaksskatten inbringade 2005. Pengar luktar inte …

Notabelt är att den lagliga tobakskonsumtionen minskar, skadorna minskar och mer skonsamma tobaksprodukter framställs – medan den illegala narkotikakonsumtionen ökar och produktutvecklingen står stilla. Kriminaliseringen ger alltså inte några positiva resultat – om inte möjligheten för politiker att ses ”göra något” värderas väldigt högt.

Libertariansk konferens i Berlin

LIBERTARIAN INTERNATIONAL SPRING CONFERENCE
BERLIN
2 - 3 JUNE 2007

Location
IUF
Hackesche Höfe
Entrance 5
Rosenthalerstraße 40/41,
10178 Berlin, Germany

SPEAKERS

Johnny Munkhammar, author of European Dawn: After the Social Model, who will be speaking on The EU's Cancer: the welfare state and the decline of Europe.

Prof. Marie Theres Tinnefeld, professor emeritus, Department of Informatics/Mathematics, FH Munich, who will speak on "Security Laws: A Challenge to Privacy Rights."

Prof. Christian Kirchner, Humboldt University. Topic: The European Constitution - A Failed Project?

Ernst Beck, Biologist and member Europäisches Institut für Klima and Energie who will speak on The Falsified History of European CO2 in the Global Warming Controversy.

Edgar Gärtner, director of the Centre for New Europe Enivornment Forum. Topic: Ecological Nihilism.

Shane Frith, managing director of the Stockholm Network, a network of free market think tanks in Europe. Topic: "Better Health Through Freedom".

Sascha Tamm, Liberales Institute of the Friedrich Naumann Foundation for Freedom. Topic: "Sin Taxes - Immoral Government Action in the Name of Morality."

Kristian Niemietz, Graduant of Economics at Humboldt-Universität zu Berlin, who will speak on "From Bismarck to Friedman: Privatizing Pensions."

Total cost for conference plus tea breaks, two lunches and one dinner: €124.95. Scholarship for students, of up to €100.00 are available. Non-students in need of financial assistance to attend should email. All scholarship requests, including students, can be made to peron@orcon.net.nz

All presentations are in English.

Additional information including hotel options, public transit in Berlin, conference location, schedule, and how to register can be found at www.efs2007.blogspot.com and
at www.libertarian.to – or call +49 30 8187 47824 or email info@iuf-berlin.org

Är det här skåpet ska stå?

Maria Abrahamsson visar i dagens SvD var skåpet ska stå. Eller snarare: vartåt "svenskans" ledarsida lutar. Under en tid har ledarsidan anammat den ena konstiga åsikten efter den andra. Från att ha varit en sida med förhållandevis liberala kommentarer har den tagit tydliga steg mot konservatism, dessvärre den minst sagt otrevliga sortens konservatism: den så kallat "sociala".

Abrahamsson fortsätter i tangentens riktning i dagens ledare under rubriken Gissa vad P 1 Morgon gör indignationsnummer av. Exakt vad ledaren handlar om eller vad den försöker förmedla är inte helt klart (vilket är ytterligare en tråkig utveckling som tidigare kunnat skönjas på denna sida). Uppenbarligen är Abrahamsson ute efter "knarkliberalerna" och ger sig på ett angrepp på dessa.

Som "knarkliberal" är det emellertid väldigt svårt att se vad 17 Abrahamsson strävar efter. Några argument finns inte i artikeln. Om man nu inte anser att hennes uttalande att hon själv prövat hasch ("Jag har sällan mått så pyton, om någon undrar")--men det var långt innan det blev olagligt, innan 1988--är ett argument. Eller hennes uttalande att hon är "hjärtligt trött på ultraliberalernas prat om att det borde vara upp till var och en att avgöra om man vill pröva narkotika." Jaha?

Det är nog få som skulle vilja leva i en värld där Maria Abrahamssons godtyckliga tyckanden utgör grunden för rättsväsendet. Få skulle anse att någons åsikt över huvud taget är grund för lagstiftning--eller ens att det är ett legitimt argument. Men nu anser tydligen Abrahamsson att hennes åsikt, och--och det är tydligen viktigt här--att hon mådde pyton av att röka hasch, är ett tillräckligt argument för nuvarande repressiva lagstiftning.

Med Abrahamssons inlägg i debatten sätts nivån tydligt. SvDs ledarsida tycker uppenbarligen att det är de som förespråkar individens frihet som ska argumentera för detta, inte de som godtyckligt vill begränsa den. Rimmar inte det illa med samma ledarsidas sentida historia? Men är man "hjärtligt trött" på någonting så kan man förstås kasta alla principer över bord.

Men är ledaren skriven till stöd för den svenska politiken? Nej, det är inte uppenbart att så är fallet. Speciellt inte som det är en personlig åsikt som uttrycks snarare än ett argument för en politisk linje. Dessutom stoppas radioprogrammet P1 Morgon, där bl a Fredrick Federley diskuterat att han prövat både hasch och kokain (varför är detta en nyhet?), in som något att hänga upp resonemanget på. Men det är en krok som inte håller att hänga upp resten av artikeln på--inte ens när den, som i det här fallet, på alla sätt försöks användas som kritik mot P1 för att de inte tillräckligt kritiserat vänsterpartiets Alice Åström (som är skeptisk till politiken).

Det enda som överhuvudtaget kan anses vara ett argument för den repressiva linjen i denna mycket dåliga, ja egentligen totalt intetsägande, ledare är det som med lite vilja kan utläsas mellan raderna. Uppenbarligen är det inte helt ofarligt att röka hasch, för det kan tydligen ge psykoser vars symptom kan visa sig 20 år senare och drabba arbetet. För inte kan någon vid sina sunda vätskor skriva en sådan här ledare?

Något emot?

Jag är förmodligen inte ensam om att ha tröttnat något oerhört på den högt uppdrivna miljödebatten. Överallt, hela tiden, alla kanaler, alla program. P3 har ”klimatvecka” just nu. I dag fick folk ringa in och berätta vad just de gör för miljön, vilka ”tips” de kunde ge andra. Allt från att panta burkar till att uppfostra barnen i miljötänkande.

Det senare fick mig att tänka till lite. Det börjar nämligen likna den gamla vanliga visan: att få människor att leva på ett visst sätt. Nu slipper man dessutom försöka övertyga med ideologiska argument varför det är fel att leva efter egen vilja, nu står hela mänsklighetens existens på spel! Vem törs argumentera emot då? Det är väl ett fint budskap till våra barn: följ våra direktiv, annars kommer du att dö kvävningsdöden på en sotig stäpp i Kiruna.

Det obehagliga är att klimatfrågan nu har kommit att bli en överideologi att utnyttja av alla sidor. Det är därför landets liberaler borde höja rösten. Det finns liberaler i riksdagen, vågar någon gå på tvärs med regeringen Reinfeldts knäböjande inför klimatdrevet? Finns det någon som vågar stå upp för enskilda människors rätt att faktiskt slippa följa klimatdirektiv från ovan, att slippa få pekpinnar i hur man slänger sopor i köket? Det känns som att det krävs protester snart innan politikerna börjar få för många idéer att genomföra ostört. Maila riksdagsledamöterna och fråga!

Ogudaktigt slöseri

Jag blev påmind om slöseriet med dina och mina pengar när jag fick syn på ett meddelande från Humanisterna:

”Förbundet Humanisterna som arbetar för ett sekulärt samhälle har nu beviljats statligt stöd från Ungdomsstyrelsen för att utveckla sin ungdomsverksamhet. Stödet är på 400 000 kr för 2007.”

Det är ju tråkigt att staten tar dina pengar och ger dem till en dassig organisation. (Läs hos Gudmundson vad dessa ”humanister” pysslar med.)

Men många andra verksamheter har sedan länge fått pengar från Ungdomsstyrelsen. I år har man bland annat rundhänt delat ut ungefär 11,1 miljoner kronor av dina pengar till elva olika organisationer vars verksamhet går ut på att slåss om våra själar:

SALT - Barn och unga i EFS	1 221 869
KFUK-KFUMs Scoutförbund	1 004 540
Pingst ung	1 802 583
Riksförbundet Sveriges Unga Katoliker	490 000
Svenska Alliansmissionens Ungdom	395 000
Svenska Baptisternas Ungdomsförbund	490 000
Svenska Kyrkans Unga	1 591 399
Svenska Missionskyrkans Ungdom	2 322 209
Sveriges Unga Muslimer	633 790
Syrisk Ortodoxa Kyrkans Ungdomsförbund	783 576
Ungdomsinitiativet inom Syrisk-Ortodoxa Ärkestiftet	395 000
SUMMA	11 129 966

Källa: Ungdomsstyrelsen

Detta kan tydligt förklaras på följande vis. Staten tvingar till sig dina pengar. Sedan ger man dina pengar till elva organisationer vars affärsidé går ut på att övertyga dig om att det finns en gud. De elva organisationerna konkurrerar dessutom. Nu har staten kommit på att ge av dina pengar till ytterligare en organisation. Denna organisations affärsidé går ut på att motverka de elva ursprungliga föreningarnas verksamhet.

Finns det någon vettig person i Sverige som inte hellre hade behållit sina pengar?

Liberöl

Frihetsfrontare och andra frihetsvänner samlas för att konspirera över en bägare, vid 19-tiden nu på torsdag (10/4). Plats: Bar Siam, Stora Nygatan 25, Gamla Stan, Stockholm.

Välkommen!

Stalin var en hyvens kille ...

Föreningen för upplysning om kommunismen har gjort en opinionsundersökning bland 15-20-åringar. Och för en gångs skull har DN Debatt tagit in en riktigt intressant artikel.

De fullständiga resultaten har ännu inte publicerats, men några smakbitar är

95 procent känner till Auschwitz - men 90 procent känner inte till Gulag.

56 procent av grundskoleeleverna svarar "Vet ej" på frågan om de anser att samhällen baserade på västerländsk marknadsekonomi är demokratiska.

43 procent tror, att det totala antalet offer för kommunismen under nittonhundratalet är en miljon eller färre. En femtedel tror, att det är inga alls eller färre än tio tusen.

Det ger en mängd direkta reflektioner

a) Hur kan landets lärarkår och utbildningspolitiker se sig själv i spegeln efter att presterat dessa resultat?

b) Okunnighet är verkligen styrka, åtminstone för hela kravallvänstern och Ali Esbatis fan club.

c) Skola och utbildning är en för viktig sak för att tillåta politikerna att lägga sig i. Professionalism och privatisering nu !

Politiker utan stake

Det talas ofta om mediernas växande makt i samhället. Inte sällan politiker klagar över hur medierna är efter dem. Men vems fel är det egentligen att journalister har fått ett så stort inflytande över politiken? Har inte politikerna sig själva att skylla? Gång på gång visar de ju alla journalister att det lönar sig att göra vinklade inslag och skapa drev kring specifika frågor för att sätta press på beslutsfattarna.

Miljöpolitiken är ett aktuellt exempel. Här har vi fått se en smått otrolig kursändring av den borgerliga alliansen. Minns ni bensinupproret (ett uppror som för övrigt drevs av Expressen, nu en tidning i första ledet i klimatkampen) ? Kristdemokraterna kämpade för sänkt bensinskatt och hundratusentals namnunderskrifter visade att det fanns en opinion bakom förslaget. I dag är man tysta samtidigt som den borgerlige miljöministern (förvisso centerpartist) flaggar för att det kan bli aktuellt med högre skatter på bensin framöver.

Reinfeldt går i spetsen för att Sverige ska ställas om till den nya miljövänliga överideologin. Moderaterna har kastat all skepsis åt sidan och satt sig i knäet på miljöorganisationer och miljölobbyister i svensk media. Bara för att undvika att sitta i skottgluggen. När moderaterna blev ”nya” tog man avstånd från sin tidigare politik och förklarade varför man bytte åsikt. Men ingen har riktigt förklarat varför partiet nu pratar högre skatter och statliga styrmedel på miljöområdet. Vart tog principerna vägen? Hur vore det om man för en gångs skull INTE vek sig för ett mediedrev utan stod fast vid en bestämd hållning? Skulle inte det vinna respekt i längden? Vad tycker egentligen de borgerliga väljarna om att höra regeringen prata om högre skatter och mera tvång?

Somliga byter åsikter som andra byter underkläder, och dessvärre verkar det finnas gott om underkläder i alliansen.

Storebror till salu?

I diskussionen om FRA ska få avlyssna även trådbunden kommunikation (läs: Internet) har många aspekter tagits upp. Något som saknats i debatten är dock att övervakningen kommer att ge massor av information som är intressant för vissa regeringar och organisationer.

Vad tror ni att det skulle kosta Antipiratbyrån att få köpa data om fildelares datakommunikation, CIA att köpa tillgång till svensk-irakiers epostvanor eller ge Folkpartiet inblick i vilka som befinner sig på Mona Sahlins sändlistor? Kommer 100% av alla inblandade följa riktlinjer och lagar till 100%, eller kommer någon inse att de sitter på en guldgruva och handla därefter?

Vi har faktiskt ett historiskt exempel att jämföra med. 1985 började CIA-agenten Aldrich Ames sälja hemligheter till Sovjet. Han avslöjade alla källor som CIA hade i Sovjet, som avrättade minst tio personer tack vare Ames avslöjanden. Ames fick totalt 2,5 miljoner dollar i ersättning.

Aldrich Ames bröt över tjugo år av lojalitet med CIA, under pågående kallt krig och i vetskap att de han avslöjade skulle avrättas. Han visste att CIA skulle börja jaga eventuella läckor och att straffet skulle bli stenhårt. Ändå klev han på eget initiativ in på den sovjetiska ambassaden och sålde sig.

Ingen tror väl att Antipiratbyrån, eller ens dess mest rabiata uppdragsgivare, skulle skjuta skallen av piratkopierare? Vore det inte snarare en välgärning att underlätta deras rättsprocesser mot lagbrytare? Risken att upptäckas är antagligen minimal. Ames fick livstid – en svensk motsvarighet skulle knappast få mer än dagsböter. Så priset för en egen Aldrich Ames i det svenska avlyssningsnätet torde vara betydligt lägre.

Ännu ett skäl att vara väldigt skeptisk till alla små steg i riktning mot Storebror.

Läs mer om Aldrich Ames här.