fredag, april 28, 2006

LO och stödet till S

Timbro har släppt en rapport om LO:s stöd till S som finns att ladda ner här. Det mest anmärkningsvärda är att LO ensamt spenderade 6 ggr mer per väljare än vad Bush gjorde i senaste valet.

The great equilizer

Folkpartisten Birgitta Ohlsson har föreslagit att hotade eller som utsatts för våldsbrott skall få särskilt utbildade hundar som skydd och för sin trygghet. För att detta skall kunna genomföras vill hon att statens skall börja utbilda särskilda ”kvinnofridshundar”. Kostnaden beräknas landa på 220 000 kronor per hund. ”Det är dyrt. Men det här kan vara ett komplement till, och i vissa fall ersätta, ännu dyrare livvaktsskydd.” säger Ohlsson till Aftonbladet.


Jag är den förste att sympatisera med att hotade kvinnor (eller andra människor) skall ges möjligheter att försvara sig och även komma i åtnjutande av den trygghetskänsla som det ger att veta att man kan stå upp mot en våldsman. Däremot är Birgitta Ohlssons förslag trots det goda syftet mer en lovligt korkat.


Dels innebär förslaget stora kostnader för skattebetalarna dels är hundar sällan speciellt ändamålsenliga för skydd. Dels kräver de en omfattande skötsel som många människor inte har tid eller resurser till, dels finns det många situationer där man inte kan ta med sig en hund men där det kan finnas en hotbild, exempelvis de flesta arbetsplatser, butiker och nöjesetablissemang.

Den som verkligen brydde sig om kvinnors (och andra brottsoffers) säkerhet och trygghet och som dessutom värnade om skattebetalarnas pengar skulle föreslå att dessa utsatta kvinnor skaffade sig pistoler istället. Dels skulle kostnaden vara mycket lägre, för kostnaden för en enda utbildad hund skulle man kunna utrusta ett helt dussin syjuntor med adekvata skjutjärn (den fria marknaden har tagit fram skjutvapen som är lätta att hantera även för de som inte har så mycket kraft i nyporna, exempelvis kvinnor och äldre). Skjutvapen går till skillnad från hundar att ha med sig nästan över allt och kräver inte så stora kunskaper eller resurser att hantera. Effekterna på brottsligheten skulle dock sannolikt bli långt större.


I de delstater i USA där man infört regler som möjliggör dolt bärande av skjutvapen har man fått dramatiska effekter på brottsligheten, i synnerhet på rån och våldtäkter. En fördel med skjutvapen är att man sällan eller nästan aldrig behöver använda dem för att nå den önskade brottspreventiva effekten eftersom en brottsling inte kan veta i förväg om ett offer är beväpnat eller ej och därför tar det säkra före det osäkra och avstår.

Att införa motsvarande regler (eller rättare sagt ta bort de regler som hindrar det) även här i Sverige skulle vara den största välgärning vi kunde göra för dessa utsatta kvinnor. Om Birgitta Ohlsson menade allvar med sin omsorg om utsatta kvinnor och brottsoffer borde hon ta upp detta förslag. Vågar vi hoppas att hon gör det?

Första maj ...

Dagens telefonsamtal har resulterat i tre personer som bett mig återkomma på måndag, och två telefonsystem har tillkännagett "NN har lämnat arbetet och är åter på måndag".

Ska jag glädjas över att Socialstyrelsen och Västra Götalandsregionen mangrant tänker jobba första maj, eller deprimerad över att folk inte kan almanackan?

onsdag, april 26, 2006

Claes Borgstam i gott sällskap

Den så kallade Jämställdhetsombudsmannen Claes Borgstam krävde för ett tag sedan att Sverige skulle bojkotta Fotbolls-VM i sommar eftersom prostitution är lagligt i värdlandet Tyskland.

Nu har Borgstam fått sällskap i sin kritik av den liberalare prostitutionslagstiftningen i Tyskland, eller åtminstone av hur en av de största bordellerna marknadsför sig. En stor banderoll med deltagarländernas flaggor ovanpå en bild av en halvnaken kvinna har väckt ont blod hos radikala islamister.

Efter våldsamma protester valde bordellen att ta bort Irans och Saudiarabiens flaggor. Man kan dock fråga sig varför Tunisiens flagga fick vara kvar...

En artikel om incidenten hittar man på http://news.bbc.co.uk/2/hi/europe/4941788.stm

Vägra e-legitimation!

På radio driver skatteverket en reklamkampanj - med e-legitimation får du skatteåterbäringen snabbare och du behöver bara klicka ett par gånger med musen för att deklarera. Låter det inte underbart enkelt?

Och tänk så effektivt! Man behöver bara registrera sig för att få en centralt administrerad e-legitimation - och sedan kan man enkelt sköta alla ärenden med myndigheter via internet. Inget krångel, inga köer, inga avgifter. Otroligt enkelt, helt enkelt. Och så oerhört effektivt, man behöver inte längre tampas med papper och underskrifter. Bara att klicka.

Som grädde på moset kan man använda samma e-legitimation för sina banktjänster, i kontakt med Telia och med Posten. Suveränt. Ett digitalt ID-kort - jätteenkelt och jätteeffektivt jämfört med andra alternativ.

När staten hävdar att något blir enkelt eller effektivt får jag alltid rysningar. För det innebär alltid att det blir effektivt för staten - på individens bekostnad!

Först kom personnumret, som gjorde allt oerhört enkelt. Plötsligt behövde man bara ett nummer i all kontakt med myndigheter. Och nu gäller personnumret som identifiering på i stort sett alla privata företag också - som får uppdaterade uppgifter av staten. Ingen mer manuell adressändring!

Så effektivt! Registrering på samma sätt som man har streckkoder på konserver eller som man har gula id-brickor i kors öron. Jätteenkelt och jätteeffektivt - bara att läsa av, så vet man allt om just den prylen eller kossan. Eller människan.

Och nu blir personnumret digitalt genom e-legitimation. Vi behöver inte ens längre visa upp identifikation - det är bara att klicka på hemsidan så är det klart. Perfekt, allt man gör registreras automatiskt i statliga databaser så att man in i minsta detalj kan följa individens vanor, beteenden, preferenser; registrera politiska engagemang, vänner, familj; kontrollera sjukfrånvaro, sjukdomar, arvsanlag, svagheter.

Snart kommer vi säkert också att kunna rösta via e-legitimation. Suveränt! Då kan man t o m kontrollera vad folk röstar på, och så kan man skrota opinionsundersökningar och istället ta verkliga röstsiffror. Så effektivt! Framöver kan man helt strunta i valen, för det går säkert att estimera ungefär hur folk skulle rösta - som en funktion av redan registrerad information om inkomst, kön, familjeförhållanden, sjukdomar, hjärnkapacitet och IQ, vänskapskrets, köpbeteende och andra preferenser. Så enkelt! Att rösta utan att behöva rösta.

Men det är väl att dra det för långt. "Det skulle aldrig hända här" säger man - och Bodström lovar att han bara vill registrera och övervaka allt, men egentligen inte använda informationen. Och det klart att vi tror Bodström! Liksom vi trodde på regeringen när den sa att yttrandefriheten gäller - även efter att vissa åsikter förbjudits och departementen lägger ned privata hemsidor. Liksom judarna trodde Hitler när de skulle "omplaceras"?

Man kan också fråga sig vad jag är rädd för - har jag något att dölja?

Vad jag är rädd för borde framgå med all önskvärd tydlighet. Om det inte är tydligt är det något fel på dig som läser detta. Är du inte rädd själv? Eller är du helt enkelt för dum och godtrogen för att se hotet när det blir allt tydligare, allt större, alltmer tryckande?

Öppna ögonen. Det är staten som ska vara rädd för sina medborgare, som ska återta makten över sina liv när staten går för långt. Inte tvärtom!

måndag, april 24, 2006

Länktips

www.maktmissbruk.se

Den raka skattevägen

Igår såg jag SVT24s korseld om "pigdebatten" på svt.se. En intressant debatt med en förvånansvärt pigg folkpartist, Tina Acketoft, som enda representant för den icke regeringsansvariga sidan (två socialdemokrater och en vänsterpartist).

Det intressanta var dock inte diskussionen i sig, även om den var relativt underhållande (tack vare folkpartisten). Det intressanta är istället den principiella inställningen som vänsterfolket stod för, och då främst Cammilla Sköld Jansson från vänsterpartiet.

Hennes alternativ till skatteavdrag för "hushållsnära tjänster" var förstås att satsa mer på offentlig sektor - en standardlösning för "vänstern". Förslaget är kanske inte så spännande, men argumentet är desto mer intressant:

"Det är billigare att satsa [på] arbetstillfällen rakt in i offentlig sektor än att gå omvägen via skattereduktion."

Man bör alltså anställa mer personal i offentlig sektor för att inte gå omvägen att erbjuda skattereduktion för sådana tjänster i privat regi. "Omvägen"?

För vänsterpartiet är det alltså en omväg att inte betala skatt utan istället lägga pengarna på att tjänster utförs mot betalning. Det är mindre av en omväg att betala skatt som sedan omfördelas av staten så att det i slutänden (om man har tur) leder till fler anställda inom offentlig sektor. Hur står det till med hjärnkapaciteten egentligen?

Det är tydligt att vänsterpartisten inte har särdeles mycket innanför pannbenet. För inte är det väl en omväg att inte betala skatt? Och inte är det väl en "rakare" och "enklare" väg att betala skatt, skapa offentliga budgetar, skjuta statliga bidrag till landstingen, som omförhandlar sina budgetar och sedan eventuellt anställer någon? Varför en ökad budget i offentlig sektor skulle leda till avlastning för stressade familjer och par är dessutom en tanke som inte verkar speciellt klar. Varje budgetökning hittills har ju bara försvunnit i det svarta hålet.

En annan intressant tanke om detta "argument" emot skattelättnader för vissa tjänster är att det inte var någon som opponerade sig mot det! Vad är det för värld vi lever i som accepterar sådana uppenbara idiotier och brist på logik?

Visst ja, vi lever ju i en politisk värld. Glöm allt jag skrev.

fredag, april 21, 2006

Metallica mot Metall

Rockgruppen Metallica har blåst till strid mot fackförbundets Metalls riskkapitalbolag. Bolaget råkar heta ... Metallica, och har registrerat internetdomänen metallica.st.

Vad som förändrade en notis till stor humor var när rockgruppens juridiska ombud kontaktade Oscar Swartz för att få veta hur man kunde "komma åt en .st-domän".

Det hela skildras här. Swartz är en hjälpsam person, och påpekar bland annat:

"Malariaprofylax är ett måste eftersom öarna härjas av Falciparum-varianten som är dödlig. Varning dock: Lariamprofylaxen tär hårt på en del, de får fruktansvärda mardrömmar och tror att de är på väg att bli sinnessjuka."

Sann fredagsläsning.

Game Over

Det är illa nog att politiker vill bestämma hur vi lever våra liv. Men när politikerna dessutom inte har en susning om den fråga de så prompt vill besluta om… ja, då kan man bannemej bli trångskodd.

Ofta handlar det om det som för gamla tanter och gubbar är "nymodigheter". TV-spel, till exempel. Det har ju bara funnits i några decennier. Birgitta Sellén (c) vill nu lagstifta om våldsamma dator- och TV-spel och helst förbjuda dem. Hon hänvisar till så kallade korttidsstudier som visar att barn skulle bli mer aggressiva av att spela spel och hänvisar till massakrer i USA. Forskning som visar motsatsen ignoreras givetvis.

Att lägga ansvaret för Columbine-massakern på datorspelet Doom i stället för skola, föräldrar och inte minst förövarna själva är förstås absurt. Men att förbättra skolklimatet är ju jobbigt. Att låta föräldrarna bära ansvaret för sina barn likaså. Så fru Sellén pekar på ett spel i stället. Handlingskraft, big time.

Vilken koll har hon då på de våldsspel hon kritiserar? Har hon ens spelat ett? "Nej, jag har inte personligen spelat något våldsspel, men jag har sett på vid ett tillfälle." säger hon. Man kan stilla undra hur många politiska beslut som tas med samma digra bakgrundsmaterial...

Den ena handen vet inte vad den andra gör

"Vi lovar att hålla energipriset högt" Mona Sahlin pratar om framtidens boende i Landskrona, citerad i Dagens Nyheter idag.

"Vi för interna diskussioner i regeringen om hur vi ska använda Vattenfall för att pressa priserna" Per Nuder i Di TV om att använda statliga bolag för att pressa el-priser.

Efter att ha suttit och funderat på en lite vitsig slutkläm ett tag insåg jag att det inte behövs.

torsdag, april 20, 2006

En dag i ()-Sverige

Petter kände sig riktigt dålig i magen när han vaknade upp runt lunchtid. Det här var något mer än vanlig baksmälla, utan krävde läkarinsats. Efter att ha plankat till sjukhuset krävde Petter att få träffa en läkare. Han stoppade inbetalningskortet i fickan för kast i närmaste hörn – som om han skulle betala för sig !

Efter bara en kvarts väntan fick Petter träffa en ung och trevlig läkare, som sken upp och sade ”Men Petter, det här var ju jättekul. Jag är själv med i ()”. Läkaren och Petter pratade om gemensamma bekanta, när så Petters mage ryckte till igen.

”Jo, du – min mage är riktigt vissen. Sura uppstötningar, värk ut mot ryggen och förstoppning. Vad tror du att det är?”

Läkarens tidigare glada min mulnade. ”Tja … det kan ju vara något virus. Eller något. Jag tycker du borde gå hem och vila. Är du inte bättre om en vecka så kan du höra av dig igen.”

Petter blev nervös. ”Du, min farfar dog i tarmcancer. Kan du inte kolla mig för det? Eller ta några prover? Tänk om det är något allvarligt?”

Nu tog läkaren ett djupt andetag. ”Ok, för att vi båda är ():are ska jag vara direkt. Jag har ingen aning om vad det är, eftersom jag fuskade mig genom hela läkarutbildningen. Och jag är inte intresserad av att titta på dig. Kan inte du försvinna så att jag kan fortsätta spela på mitt snattade dataspel? Jag har faktiskt tagit emot två patienter tidigare idag, vilket verkligen sänkt min livskvalitet.”

”Va? Men … vad händer om jag verkligen är sjuk?”

”Inte mitt problem.” Läkaren var nu helt fokuserad på datorskärmen där hans Internet-klan hälsade honom välkommen åter till spelet.

Utanför sjukhuset stannade Petter upp. Vad hade egentligen hänt? Hur kunde någon sätta sina egna intressen framför Petter? Var inte meningen att Petter och alla andra ():are skulle slippa jobb och tråkigheter utan istället bara njuta livets goda?

onsdag, april 19, 2006

Nyheter?

Jag sitter och tittar på Rapports nyhetssändning nu på morgonen. Ungefär en tredjedel av nyhetssändning på knappt 10 minuter går åt till att rapportera om sport. Det är inte första gången det är så heller.
Förvisso har jag inget emot sport. Däremot anser jag att sporten kan tas upp på avsedd plats, i de sportsändningar man har varje timme.

tisdag, april 18, 2006

Gammal är äldst

I SVT debatt diskuterades idag kärnkraftens vara eller icke vara. Mest plats tog Lars Leijonborg (som ville bygga ut kärnkraften men som samtidigt försökte överträffa Al Gore när det gällde varningar om växthuseffektens faror) och Maria Wetterstrand (som var emot kärnkraft). Ett bärande argument hos Wettertrand var att "vi inte skulle fortsätta med så gamla energikällor som kärnkraft". Och vindsnurror, vattenhjul och eldning av träbitar skulle inte vara gammalt?

Konsten att ha kul med andras pengar

Vårbudget. Det låter inte särskilt sexigt, och när det dessutom är Pär Nuder (s) som presenterar den kan man garantera att det blir tråkigt, ointressant och precis som vanligt: en lek med andras pengar. Nuder säger att det går bra för Sverige. Det är en reformbudget. Vi har råd med det. Ordagrant det han sade förra gången. Och sannolikt ordagrant det Ringholm sa åren innan. Vi kan det där nu.

Det är valår – nu jäklar ska spenderbyxorna på. Fler skatter och höjda bidrag, i korthet mer makt till politikerna. Reformer, kallas det tydligen. Och oppositionens tvångsmässiga klagovisa känns alltmer halvhjärtad. Fy tusan vad tråkig svensk politik är just nu.

Karin Enströms vapenförbudsdrömmar slår in

Moderskeppet har tidigare uppmärksammat moderaten och vapenförbundsanhängaren Karin Enström. I hennes värld är det bara militärer och poliser som tillåts äga vapen och El Salvador framhålls som ett föredöme i vapen(förbuds)frågor. Vid nyår uppmärksammade vi hur man firade nyår i det vapenfria lyckoriket och nu skriver DN om hur man firade påsk.

"Många döda under katolskt påskfirande
Katoliker har firat påsk med glöd
runt om i Latinamerika. Men firande inramades av ett stort antal olyckor och
våld.
I Mexico City samlades 300.000 troende för att bese 5.000 skådespelare
i ett passionsdrama som inleddes på torsdagen och avslutades på söndagen.I El
Salvador dog 145 människor under veckans firande, 74 av dem sköts ihjäl"

söndag, april 16, 2006

Biltullarna och integriteten

När man idag kör bil till eller från Stockholms innerstad blir man antingen fotograferad eller registrerad med en transponder. Jag har inga problem med dem som tycker att det är OK att bli registrerade med en transponder. De har sälva gjort valet.
Det som retar mig är att det inte finns någon som helst chans att slippa bli registrerad. En självklarhet vore att det fanns ett alternativ att betala kontant utan registrering.
Nu invänder säkerligen vän av ordning att det är mer praktiskt med nuvarande system. Denna invändning är irrelevant. Makthavarna får helt enkelt se till att möjligheten till att köra in och ut ur Stockholms innerstad anonymt finns.

Vadslagning

I Expressen kan man läsa om Osynliga Partiet. Där står det att aktivisterna i partiet är unga frustrerade, bostadslösa och arbetslösa.
Något säger mig i stället att de som är aktiva inte tillhör någon form av proletariat utan är söner och döttrar till i första hand läkare.
Någon som är beredd att sätta emot?

torsdag, april 13, 2006

A little less conversation

Det är få saker som gör mig så upprörd som våldsverkare som, helt utan respekt för liv och egendom, ger sig på andra människor och andras ägodelar. Jag är egentligen en sansad och timid person. Jag gillar inte ens Quentin Tarantino. Men när det gäller stenkastande patrask som sätter sig över sunt förnuft, folkvett eller vanlig jävla anständighet välkomnar jag verkligen kravallutrustad polis med öppna armar.

Bör vi inte föra en dialog med dessa ungdomar? Nej, faktiskt inte. Chansen till dialog har alltid funnits. Vill den 18-årige syndikalisten säga sin mening kan ha maila, ringa eller besöka första bästa centerpartist, förslagsvis Fredrick Federley, som kommer att svara honom. Men han väljer att kasta sten i stället. Dessa personer vill inte ha någon dialog. De söker ursäkter för att skapa kaos och oreda eftersom detta är det enda tillstånd i vilket deras rubbade idéer kan få utrymme.

Nu har vi lyckligtvis ingen tradition av politiskt våld i Sverige så risken för att dessa ynglingar skulle vinna sympatier är små. Tvärtom lär de väcka folks avsmak. De flesta har redan förstått detta samband, inklusive de svenska nazisterna (som i varje demonstration framstår som den städade parten när brunvänstern inte kan avhålla sig från våld). För somliga går hissen aldrig ända upp.

tisdag, april 11, 2006

Radikalt mingel

Varje år bjuds mingel med "världseliten" inom den libertarianska rörelsen när ISIL (International Society for Individual Liberty) håller konferens. Eller, elit är kanske fel ord. Det är snarare så att talarna brukar bestå av en hel del namnkunniga författare, aktivister och debattörer, uppblandat med lokala förmågor och framtidshopp.

Till årets begivenhet är bl a Butler Shaffer, känd från LewRockwell.com, talare. Dessutom kommer Josef Sima, professor från universitetet i Prag; han kommer säkert att tala om det forna Östs nya storhet. Hans kollegor är nämligen samtliga anhängare av den österrikiska skolan! Här finns ingen plats för Keynes.

Det är än så länge endast 10 talare bokade. Men det lär, liksom tidigare år, bli en hel uppsjö mer eller mindre kända--och mer eller mindre radikala--talare. Vi som tidigare varit med på konferenserna har druckit öl med Hans-Hermann Hoppe och diskuterat med Barbara Branden. (För att nämna några personliga erfarenheter.)

Med tanke på att årets konferens hålls i Prag finns det en chans att den svenska delegationen blir större än någonsin. Så vitt jag vet är åtminstone fem personer redan bokade och klara. Varför inte hänga på du också? Boende, mat, talare och umgänge med dryga hundratalet libertarianer från världens alla hörn ingår i konferensavgiften.

Mer information om konferensen finns här. Sidan uppdateras kontinuerligt med nya talare.

När Fan blir ännu äldre...

Enda sättet att höja ”kvinnolönerna” är att höja skatterna, och det leder till att dessa kvinnor fastnar där i sina låglönejobb och ruttnar bort, med noll förmåga att styra över sitt eget liv. Det jag tror på är att sänka skatten för alla och privatisera vården och låta kvinnor inom vård och omsorg starta egna aktiebolag.
Detta svarar Linda Skugge i dagens Metro då hon får frågan ”På vilket sätt leder snack om att höja kvinnolöner till att tjejer fastnar i låglönejobb?”

I samma intervju, som föranletts av denna krönika av Skugge i Expressen, berättar hon att hon inte längre kallar sig feminist.

söndag, april 09, 2006

Proportioner

“Tre år är visserligen kort tid, men om man går tillbaka och tittar på de främsta argumenten hos ja-sidan är det tydligt att vi hittills fått fel på de flesta punkter vad gäller Sverige. […]Den svenska realekonomin utgörs av en massa människor som går till jobbet, amorterar på bostäder och försöker leva på pensionen, och om flertalet inte tycker sig behöva någon euro kanske det ligger något i det.”

PM Nilsson erkänner i dagens Expressen att de stora ”farorna” med att stå utanför eurosamarbetet inte har besannats. Det känns sunt att se en jasägare konstatera detta – de flesta vill av förståeliga skäl inte kännas vid den aggressiva skrämselpropaganda som pumpades ut i EMU-kampanjen. En pinsam tystnad har drabbat näringsliv och politiker.

Samtidigt är det ännu ett i raden av exempel på att den högljudda valpropagandan med en nykter och sansad efterhandsanalys alltid ter sig hysterisk och överdriven. Drar mig till minnes hur Carl Bildt, efter att ha bevittnat krig och nöd i Bosnien, hade lite svårt att ta till sig att en sänkning av skatten i Sverige skulle innebära civilisationernas förfall. Det finns alltid skäl att knäppa gylfen och hålla sig nykter när det är valtider.

tisdag, april 04, 2006

Ja ä inte förvånad...

Jaha, så de tyska Nürnberglagarna efterlevdes bitvis även i Sverige under 30- och 40-talen. Att Sverige bockade och bugade för Hitlers regim, undvek kritik för att inte ”störa relationerna”, har vi vetat länge. Att äktenskap faktiskt upplöstes i enlighet med de tyska raslagarna torde dock vara nyheter för de flesta. Det förstärker förstås bara bilden av ett fegt och ryggradslöst land som inte förmådde stå upp mot tyranni och barbari när det som mest behövdes.

Nu kräver politiker från höger och vänster kommissioner och ursäkter. Det känns lite sent påtänkt. Vore det inte bättre att i stället försöka förändra dagens lika fega svenska politik mot världens diktaturer?

Skattmasens manifest

På tal om att låta Skattemyndigheten deklarera åt en så skulle jag vilja rekomendera att läsa Skattmasens manifest. Det är en fd skattmas som skrivit en bok om hur det var att jobba på skatteyndigheten , skriven efter han pensionerats. Det är en skildring av en grotesk miljö där grupper som inte av olika skäl förstår skattesystemet invandrare, psykiskt sjuka eller liknande skönstaxeras för att skatteindrivarna får bonusar genom att dra in extra. Vill man verkligen ha avsky för myndigheter är det en passande läsning.

En recension finns i svensk linje

måndag, april 03, 2006

Deklarera digitalt?

I dagens SvD (baksidan av Näringsliv) intervjuas en verksamhetsutvecklare på skatteverket. Enligt intervjun förväntas 40% av alla privatpersoner deklarera via Internet. Till detta kommer förmodligen de som deklarerar per telefon.

Den fråga som man direkt ställer sig, och som SvDs intervjuare Leif Aspelin också ställer, är: "Är det bra att det är skattemyndigheten som i praktiken gör våra deklarationer?" Skatteverket slår förstås ifrån sig och hävdar att det inte är ett problem (i alla fall inte deras problem).

Svaret är förstås Nej. Och det finns två skäl till detta.

För det första går det inte att lita på en myndighet som har till enda uppgift att beröva oss från det vi tjänat i vårt anletes svett, och som dessutom med riksdagens hjälp tvingat till sig att digitalt få uppgifter från våra banker, försäkringsbolag, etc. Ju mer pengar de drar in från oss "vanliga" desto duktigare är de.

Det finns helt enkelt risk att man får betala ännu mer i skatt om man bara skriver under och skickar in den deklaration som dimper ned i brevlådan.

För det andra så underlättar man skatteverkets arbete eftersom de då inte behöver gå igenom deklarationen manuellt. Istället bockas deklarationen av och resurserna frigörs till att kontrollera och sätta dit någon stackare som pga fastighetsskatten tvingats sälja sitt nyss ärvda barndomshem eller någon som varit förutseende nog att flytta sitt kapital till gömda konton utomlands.

Framförallt detta andra skäl är viktigt: om man skickar in sin deklaration utan att ändra i den riskerar man helt enkelt att skatteverket får extra resurser att sätta dit någon. The shit hits the fan. Och: what goes around comes around. Det finns risk att just du åker dit om skatteverket börjar kontrollera allt och alla. Inte minst med regering och riksdags ständigt ökande girighet.

Det är alltså en god idé att ändra i deklarationen så att skatteverket tvingas manuellt gå igenom och knappa in uppgifterna i sina datorer. Så innan du skickar in deklarationen, se till att stryka någon av de förifyllda uppgifterna och skriv nytt--även om det är samma siffror. Det kan kanske rädda en medmänniska från att få statens långa fingrar grävandes ännu djupare i plånboken.