lördag, december 31, 2005

Confirmatory bias

Kolla aldrig en bra story heter det i journalistvärlden. Confirmatory bias kallas det på fackspråk. Påståenden som stöder ens tes tas som sanna medan sådana som inte gör det avfärdas.


Ali Esbati skriver på sin blogg att ”en amerikansk student som skulle skriva ett arbete i skolan beställde ett ex av Maos lilla röda på biblioteket. Då fick han påhälsning av demokrativäktarna på myndigheten med det förtroendeingivande namnet Homeland Security Office”

Detta är såklart ett påhitt, studenten i fråga hade hittat på alltihop. En enkel googling hade också avslöjat det för Esbati. Men någon sådan koll har han inte gjort.

Det krävs en uppfattning om amerikaner som är minst lika vriden som den som var förhärskande om negrer på 1800-talet för att kunna låta en dylik historia passera. Varför skulle agenterna lägga tid på att spana på folk som lånade Maos Lilla Röda på biblioteket?

Exemplet visar att även en mycket intelligent person som Esbati kan låta en uppenbar skröna passera när den tjänar hans syften (att misskreditera USA).

Det är för övrigt lite gulligt att Esbati oroar sig för att stackars amerikanska studenters frihet är hotad. Det är svårt att se att han skulle unna exempelvis irakier samma välvilja.

Skåla lite extra i kväll!

Skåla lite extra i kväll. Vi slipper att den s k fredsvalutan, a k a Euro, införs i morgon. Se där något positivt med nästa år!

Bloggkrönikan

Denna bloggs Gertqvist är i dag citerad i Ekots Bloggkrönika - när han kommenterar frågan "Varför dog marxismen?" på bloggen Det progressiva USA.

Länk

tisdag, december 27, 2005

Så kallade långa straff borde vara betydligt längre

Två unga män har dömts till fängelse för mordet på en 41-årig man i Malmö. SVT skriver på sin hemsida att de två har dömts till långa fängelsestraff. Längden på straffen är 9 respektive 10 år. Är detta långa straff? De har för bövelen tagit livet av en annan människa.
De borde sitta inne minst 40 år utan möjlighet till permission de första 25 åren. Om man är gammal nog att mörda är man gammal nog att sitta inne.

måndag, december 26, 2005

Ett år senare

Så här ett år efter den förödande tsunamin kan det vara på sin plats att reflektera lite. Inte så mycket över livet och döden utan snarare över hur människor hanterar just livet och döden. Hela denna dag (och eftermiddag och kväll) tillägnas tsunamin. Minnesceremonier. Tända ljus. Musik. Intervjuer. En förkyld Göran Persson, lika storartat självgod som vanligt. Jag håller radion avstängd och ser till att SVT inte har tillträde till min TV.

För vad denna dag symboliserar är inte bara påminnelsen om vilken pinsamt klantig och allmänt bedrövlig ledning vårt land har utan också vilken skillnad det är på folk och folk. De tsunamidrabbade har kommit att bli några slags symboler för allt lidande och elände, som om all sorg har samlats hos just dem. Många klagar över att de inte får bidrag för att åka till Thailand och lägga en blomma. De klagar över att ingen reser minnesmärken i Sverige. Jag kan inte tänka mig att någon skulle få bidrag för att få lägga en blomma vid platsen för en båtolycka, bilolycka eller ett självmord. Och såvitt jag vet är det inte förbjudet att själv resa minnesmärken.

Det är klart att det de anhöriga till tsunamins offer går igenom är väldigt jobbigt, men de är inte det minsta unika. Varje år tar 1 500 människor ihjäl sig i Sverige. Vilka bidrag och vilket stöd får deras anhöriga? Hundratals människor dör i trafiken varje år – lika säkert som amen i kyrkan minst ett antal i jultrafiken. Folk dör i cancer, faller i vattnet på väg hem från krogen och misshandlas till döds utan anledning. Dessutom försvinner ett antal människor varje år utan att någonsin hittas. Inga löpsedlar. Inga minnesceremonier. Inga pråliga tal.

Det händer hela tiden, året runt. Är döda människor mer speciella om de dör i grupp?

tisdag, december 20, 2005

Frihet i en liten ask.

Idag ägnade jag mig åt julshopping tillsammans med miljarder människor. Trångt, svettigt och frustrerande i största allmänhet. Värst är dock att tvingas åhöra alla obegripliga snuttar av samtal om julklappar, vem som gjorde vad med vem (ni tre tjejer som diskuterade er klamydia kan känna er träffade) och de kommunikativt handikappades "Öööööh ... ähhhh ...".

Men jag har numera boten mot detta. Innan jag ens blir sur tar jag fram min trogna mp3-spelare, skruvar in hörlurarna och "From the Halls of Montezuma" dränker alla andra ljud.

Frihet i en liten ask !

"En bra utresa"

Att skicka tillbaka flyktingar till en osäker framtid är en jobbig uppgift. Handläggarna på Migrationsverket följer de riktlinjer de har och vetskapen om att tortyr, förföljelse och död kan bli de utvisades öde är smärtsamt att tänka på. Så trodde jag att folk på Migrationsverket resonerade. Ungefär.

Det var uppenbarligen en naiv tro från min sida. På TV4:s morgonprogram (nyheten finns även i DN) blev jag varse att en helt annan stämning gäller på myndigheten. Annica Ring på Migrationsverket i Solna skrev följande mejl till övriga i personalen:
"På fredag ska vi fira ihop med AM2 kl 15.00 i deras kök. Jag hoppas att ni alla kan avsätta en kvart innan i vårt kök då vi tänkte infria [handläggarens namn] löfte om champagne efter det att en viss familj lämnat Sverige. I dag har jag fått bekräftat att verkställigheten avlöpte väl dock med fot- och handbojor samt poliser som blev påpucklade på traditionellt sätt med handväska. Så varm välkomna till vårt kök 14.45 för en skål."
Annica Ring urskuldar sig sedan i DN:
”Vi slet oerhört mycket för att få till stånd ett bra samarbete med bland annat vården och polisen runt den här familjen. Ett samarbete som vi hoppades skulle gynna familjen. Vi gjorde också oerhört mycket för att det skulle bli en bra utresa. Vi översatte journaler och vi tog kontakt med sjukvården i hemlandet.”
Eftersom man firade med Champagne så förmodar jag att Annica tyckte att utresan blev bra. Den var ju kryddad med ”fot- och handbojor samt poliser som blev påpucklade på traditionellt sätt med handväska”.

Förresten. "Traditionellt sätt"? Annica har tydligen varit med om detta förr. Firar hon med Champagne varje gång?

Det var ett tag sedan jag blev så förbannad över en nyhet. Och hennes lön är man tvungen att betala.

måndag, december 19, 2005

Som om vi inte märkt det redan

"Chirac är en av mina äldsta vänner"

Saddam Hussein

Länk

fredag, december 16, 2005

Staten har alltid sista ordet

Tingsrätten dömde de bägge poliserna, som sommaren 2004 misshandlade en 64-årig man på en bensinmack i Botkyrka, till fängelse och skadestånd. Oturligt nog, för poliserna, fanns både vittnen och en övervakningskamera som fångade hela proceduren.

Det kom knappast som en överraskning att poliser tenderar att använda övervåld mot övriga medborgare, och inte heller att de verkar passar på att ge utlopp för sin uppdämda frustration (?) på dem som är mest utsatta - och när de tror att ingen ser. Bara den som är utomordentligt naiv tror att det inte finns rötägg i den svenska polisen lika mycket som det finns rötägg i de amerikanska, norska och nordkoreanska poliskårerna.

Som sig bör överklagade poliserna domen, inte kan poliser dömas till fängelse bara för att de råkar ha blivit filmade i sin myndiga utövning? Föga förvånande går hovrätten på polisernas linje och förändrar därmed domen och utdömer mildare straffsatser. Enligt hovrätten ska misshandeln inte ses som så farlig.

Tvärt emot tingsrättens åsikt heter det nu från hovrätten att poliserna inte längre anses ha lämnat osanna uppgifter. Nähä? Man kan fråga sig vilka nya fakta som gör att hovrätten plötsligt anser rapporterna sanna och bildbevisen osanna. För inte ser väl de uniformerade människorna på bilden ut att endast försvara sig? "Nödvärn" kallas det tydligen.



Hovrätten säger också att poliserna inte kan dömas till fängelse för misshandel bland annat för att man på övervakningsfilmen kan se att den misshandlade mannen knutit nävarna. Nä, se det får man faktiskt inte göra! Att knyta nävarna när man blir hänsynslöst påpucklad av poliser med batonger är förstås fel – när staten ger order finns bara att blint lyda.

Den vanlige medborgaren har bara att vända andra kinden till och leende ta emot när statens gossar beter sig. Det är ändå skönt att svenska staten har förbjudit medborgarna att bära vapen, för hur skulle det se ut om de hade en reell möjlighet att skydda sig från sådana övergrepp?

torsdag, december 15, 2005

Även idag finns glädjeämnen

En dag som denna kan man som svensk sura extra mycket över EU-medlemskapet i och med att man inom EU drivit igenom lagen om datalagring.
Det finns dock saker att glädja sig åt. Idag har man haft parlamentsval i Irak. Till och med Aktuellt hade positiva nyheter. Läs mer på Iraq the model!

"EU är naket"

Bosse Ringholm har problem med ej pålagda telefoner. Andra har problem med epostmeddelanden som "råkar" sändas vidare.

Storbritanniens ambassadör i Polen, Charles Crawford, hade uppenbarligen för lite att göra och spökskrev Tony Blairs tal inför EUs budgetförhandlingar. Det är för bra för att inte spridas vidare.

Vad sägs om "... CAP - a programme which uses inefficient transfers of taxpayers money to bloat rich French landowners and so pump up food prices in Europe, thereby creating poverty in Africa, which we then fail to solve through inefficient but expensive aid programmes. The most stupid, immoral state-subsidised policy in human history, give or take Communism."

Läs och njut.

onsdag, december 14, 2005

EU:s rätta ansikte

Det här är vad EU handlar om. De hade det varit omöjligt att få majoritet för Bodströms förslag i Sveriges riksdag men i EU ser det annorlunda ut så förslaget om teledatalagring har nu antagits.
I EU kunde Bodström (och Chirac och Blair som var de andra pådrivarna) få assistans från både den kristdemokratiska partigruppen EPP (där moderaterna och kd är med) och av socialistiska gruppen (där SAP är med) därmed gick förslaget igenom. Så fungerar det. Vi har bara att rätte och packe oss därefter.

Nästa gång någon hänvisar till att vi måste vara med i EU för att kunna påverka vet vi vad det handlar om: Att staten – trots att en majoritet av våra folkvalda är emot – skall kunna se vilka hemsidor vi varit inne på och till vilka vi har ringt. Att Boström skall kunna leka storebror mot folkets och riksdagens vilja.

tisdag, december 13, 2005

Halv girighet

Det är väl inte helt vanligt att någon av Moderskeppets skribenter tar försvarsminister Leni Björklund i försvar men någon gång ibland så kan det vara befogad, till exempel nu. Någon kvällstidning har nämligen luskat ut att Leni trots sin tämligen höga position som försvarsminister inte tycks ha lyckats skaffa sig mer än en halv man (alternativ hör till det fåtal som tog Äppelmelodin på allvar)

Eftersom Lenis samvaro med mannen ifråga tycks ha varit tämligen kostsam för skattebetalarna är det lite märkligt att kvällstidningen ifråga är så upprörd över delandet. Borde det inte vara rimligare att vara tacksam för att Leni bara subventionerar en halvtidspojkvän istället för en heltidare, som skulle ha krävt dubbelt så mycket skattepengar? Men det förstås, varje krona som går till politikers anhörigas lyxkonsumtion är ju en krona mindre att lägga på mer skadligt trams.

Michael Moore + George Orwell = sant?

Filmmakaren och rabulisten Michael Moore slog igenom med filmen Bowling for Columbine, som behandlar vapenkulturen i USA. Några av teserna Moore driver i filmen är att privat vapeninnehav inte har några positiva effekter och att vapenägare är knäppgökar.

Därefter visade det sig att Michael Moores livvakt är beväpnad med skjutvapen - samma vapen som Moore ägnat en hel film åt att förklara är onödiga.

Nästa film Michael Moore regisserade var Farenheit 911, där amerikanska storföretag som Halliburton utmålas som arrangörer till talibanernas maktövertagande i Afghanistan, 9/11 och allt elände i Irak.

Därefter visade det sig att Michael Moore … ägde aktier i Halliburton.

Frågan är om nästa film för Moore blir Djurfarmen: Där alla djur är jämlika, men några djur mer jämlika än andra?

Lättare att bry sig om levande än om döda

Arnold Schwarzenegger vägrar att benåda Stanley Tookie Williams enligt CNN. Det finns de som protesterar mot avrättningen. Märkligt nog kan man inte läsa ett ord om de fyra personer som har mördats av Stanley Tookie Williams. Det är väl lättare att bry sig om levande mördare än om deras mordoffer.

måndag, december 12, 2005

Att begripa det obegripliga

Sossarna ökar kraftigt i senaste Ruab-mätningen – detta trots att mätningen delvis gjordes efter att tsunamirapporten presenterades. Det är, för att uttrycka det diplomatiskt, för jävla märkligt. Det går förvisso aldrig att förstå sig på opinionsmätningar, men just nu är det svårare än vanligt att hitta en logisk förklaring. Är 38 procent av svenska valmanskåren akut sado-masochistisk?

Avståndet mellan blocken är bara en dryg procent. Och då ligger moderaterna, trots en stor nedgång, fortfarande på fantasinivån 29 procent. Med moderata valrörelser i färskt minne bör de borgerliga, för att det ska finnas en chans till seger, ha ett rejält försprång innan valrörelsen drar igång.

Så efter valet kommer allt att vara som vanligt. Göran Persson kör sin berömda oneliner: ”Vi regerar vidare.” Segerrusiga SSU-are skriker ”Göran! Göran!” i kör. Jag slår av TV:n. Reinfeldt gråter. Dick Erixon bloggar. Veronica Palm är dum i huvudet. Och så regnar det.

Kyotoavtalet igen

Till Gertkvists inlägg om Kyotoavtalet kan man också lägga det faktum att det till dagens datum uppskattningsvis har kostat $ 123 000 000 000. Och effekten på den globala temperaturen år 2050 kommer tack vare detta förstörande av värde vara att temperaturen kommer vara 0,001277098 °C lägre än annars...

Kyoto - sanningen bakom utfästelserna

Kyoto-avtalet har i Sverige uppnått en närmast religiös ställning som företrädare av det Goda, Fina och Sanna. En obligatorisk del i all USA-bashing är ”USA följer inte Kyoto-avtalet”, eller möjligen ”George W Bush är emot Kyoto-avtalet”.

Precis som i andra religioner är det mesta oklart för andra än översteprästerna. Vad innebär egentligen Kyoto-avtalet, och på vilket sätt bryter USA mot det?

Nåväl - tack vare Internet är det bara jobbigt och tidskrävande att kolla upp. För protokolls-fetischister finns massor av information på ”United Nations Framework Convention on Climate Change”.

Kortfattat säger Kyoto-avtalet att deltagarna tills 2012 ska minska sina utsläpp av sex växthusgaser till 95% av 1990 års nivå.

Snack är billigt och lättproducerat. Den relevanta frågan är istället: minskar Kyoto-undertecknarna sina utsläpp i enlighet med avtalet? Då förstår man plötsligt varför rapporteringen om Kyoto och FN:s klimatmöte innehåller så lite fakta.

Sanningen är den att Spanien mellan 1990 och slutet av 2003 ökade sina utsläpp med 41%, Irland med 25%, Finland med 21% och Nederländerna med 1%. Nya Zealand har ökat med 22%, Japan med 12% och USA med 13%.

De länder som minskat sina utsläpp är huvudsakligen fd. kommunistländer, vilka av förståliga skäl drastiskt minskade sina utsläpp efter kommunismens fall och marknadsekonomins inträde. Enda undantaget är här Storbritannien, som minskade sina utsläpp med 13%.

Kontentan är att Kyoto-avtalet är något de flesta medlemmarna struntar i. USA tog konsekvenserna och lämnade ett havererat och skenheligt ”samarbete” medan de politiskt korrekta länderna fortsatte tillbe vid Kyotos altare - samt utfärda bannbullor mot avfällingar och otrogna. Precis som övriga religioner, alltså.

Att Kanada, ordförandelandet för FNs klimatmöte, ökat sina utsläpp med 24% känns därför helt logiskt för Kyoto-avtalet.

torsdag, december 08, 2005

Veronica Palm motbevisar Ayn Rands främste lärjunge

Jag bläddrade idag i boken "Kärlekens vara eller inte vara" som jag läste för några år sedan. Denna bok är skriven av dr Nathaniel Branden som var Ayn Rands främste lärjunge tills han hamnade i onåd.

Nathaniel Branden är psykolog och har utvecklat vad som kallas "the psychology of self-esteem" och i många år föreläst och skrivit om hur man utvecklar sin självkänsla.

I "Kärlekens vara eller inte vara" redogör han för kärlekens förutsättningar; varför kärlek uppstår, utvecklas och vilka förutsättningar som krävs för den. Bland annat beskriver han hur kompletterande olikheter kan få kärleken att spira:

"Olikheter kan komplettera varandra och ge sitt bidrag till ett lyckat förhållande bara i den mån som varje persons egenskaper är värdefulla och önskvärda. Det värdefulla och det värdelösa är inte kompletterande. Vi kan inte tänka oss en passionerad kärleksaffär mellan en person med hög självaktning och en person med låg självaktning, inte heller mellan en mycket intelligent person och en person som är svårt enfaldig. Sådana skillnader är antagonistiska i sig själva och kan inte leda till ömsesidig stimulans."

Säga vad man vill om Veronica Palm, men genom sitt förhållande med den här mannen motbevisar hon på ett elegant sätt den tunge akademikern dr Branden.

Jag lyfter på hatten. Snyggt jobbat Veronica!

"Vi hava redan tvenne gånger varnat herr Bismarck"

Det borde vara dags för statsministern och finansministern att lära sig prioritera....

onsdag, december 07, 2005

Persson den otrolige

Göran Persson har citerats flitigt på sistone eftersom han i sin bok skriver att fler chefer bör kunna ta sitt ansvar och avgå. Nu är detta inte det enda tillfälle där Persson motsäger sig själv. Karln har inte gjort så mycket annat sedan han blev politiker på riksnivå. Men eftersom man som politiker aldrig behöver stå till svars för vad man gör behöver man såklart inte heller stå till svars för vad man säger.

Några bevis för hur herr Persson har ändrat uppfattning i takt med att han skaffat sig alltmer makt – och blivit äldre:

”Folk borde avgå lite oftare i svensk politik. Jag tycker att man som politiker måste ta strid. Förlorar man, ska man gå åt sidan.”
Göran Persson 1994 (i Veckans Affärer)

”Jag tror att vi för fort gör oss av med erfarna personer.”
Göran Persson 18/3 2005 (Rapport-intervju)

”Vi har många chefer och ledande politiker som fått mycket stryk och ändå sitter kvar. Det vore bättre att folk tog sin hatt och gick.”
Göran Persson i sin bok ”Den som är satt i skuld är inte fri” (1997)

”Någon gång runt 55 ska jag göra något helt annat än att syssla med politik.”
Göran Persson 1993 (i Expressen). Persson fyllde 56 i januari 2005.

måndag, december 05, 2005

Boströms statistiska krumbukter

Den moderata riksdagsledamoten Ewa Björling har i en artikel (som jag tyvärr inte har hittat online) pekat på New York som exempel på ett ställe där man effektivt lyckats bekämpa brottsligheten.

Justitieminister Thomas Boström gick för några dagar sedan i polemik med Björling. I en debattartikel rubricerad ”USA är inget bra exempel” inleder han sitt angrepp på detta vis:

”Antalet mord i New York är mångdubbelt högre än i Stockholm. I Chicago är det hela sju gånger fler mord, i förhållande till befolkningen, jämfört med Stockholm. Trots detta finns det borgerliga politiker som försöker att framställa New York och USA som ett bra exempel på där man lyckats att bekämpa brottsligheten.”

Låt oss skärskåda denna fenomenala uppvisning i statistiska krumbukter:

1. ”USA är inget bra exempel”

Nu var det ju New York och inte USA som Björling hänvisade till.


2. ”Antalet mord i New York är mångdubbelt högre än i Stockholm.”

Ja, och New Yorks befolkning är mångdubbelt högre än Stockholms.


3. "I Chicago är det hela sju gånger fler mord, i förhållande till befolkningen, jämfört med Stockholm."

Ja, återigen är det ju New York som Björling hänvisar till. Chicago är en stad som Boström lite oväntat exemplifierar med. Det är dock intressant att Boström här, till skillnad från punkt två, tycker att befolkningens storlek är väsentlig att ta med i beräkningen.

söndag, december 04, 2005

Kan någon översätta?

Henrik Berggren citerar på Dagens Nyheters ledarsida (ej online) idag tidskriften Ord&Bild (2-3 2005). Citatet lyder "De destruktiva och sadistiska aspekterna av det anala är inte ovanliga när det gäller boksamlandet".
Jag förstår förvisso varje ord men jag har faktiskt ingen aning om vad den här meningen betyder. Någon som kan förklarara?
För övrigt, vad är Ord&Bild för tidsskrift? Jag gissar på att de får en del statliga pengar för att ge ut sin tidsskrift, till skillnaden från Nyliberalen som inte tar emot ett öre från staten.

fredag, december 02, 2005

Gissa parti!

I North Carolina genomfördes i natt den 1 000:e avrättningen sedan användande av dödsstraff åter blev tillåtet 1976. North Carolinas guvernör Mike Easly sade nej till nådeansökan. I det TT-meddelande man kan läsa i Dagens Nyheter står det inget om Easlys partitillhörighet.
Därför gjorde jag en sökning på Mike Easly. Min misstanke stämde. Han är demokrat.

torsdag, december 01, 2005

Bottenbetyg till Göran Persson & C:o

Katastrofkommissionen sågar såpan "Göran Perssons regering försöker hantera en katastrof" som visades för Sverige och världen från annandag jul 2004. Det är mycket som gör att något högt betyg inte kan delas ut. Huvudrollsinnehavaren Persson får hård kritik för sitt slappa intryck under katastrofens mest inledande skede. Han verkade ha glömt sina repliker helt och hållet och höll sig mest hemma. Recensenterna tycker att även Laila Freivalds, som gör rollen som utrikesminister, saknar trovärdighet. Beslutet att gå på teater ansågs opassande. Kvinnan är dessutom ungefär lika gemytlig som en hög med fallfrukt.

Också en rad birollsinnehavare, främst kabinettssekreterare Hans Dahlgren, kritiseras för att inte ha skött sina roller på ett tillfredsställande sätt. Persson, som även legat bakom castingen och regin, menar dock att det trots kritiken inte är aktuellt att byta ut några huvud- eller birollsinnehavare. I bästa fall läggs såpan ned i september nästa år. Peter Jackson är önskvärd ersättare. Han vet i alla fall mycket om stora apor och troll.