Så kallade långa straff borde vara betydligt längre
Två unga män har dömts till fängelse för mordet på en 41-årig man i Malmö. SVT skriver på sin hemsida att de två har dömts till långa fängelsestraff. Längden på straffen är 9 respektive 10 år. Är detta långa straff? De har för bövelen tagit livet av en annan människa.
De borde sitta inne minst 40 år utan möjlighet till permission de första 25 åren. Om man är gammal nog att mörda är man gammal nog att sitta inne.
posted by Jonas V @ 18:08
7 comments
7 Comments:
Innan man fyllt 21 får man rabatt på straffet, vilket i det här fallet känns lite underligt med tanke på att nästa steg efter "tio år för mord" är "livstid". De kan ju dömts för annat också, vilket man utelämnat i sin rapportering. Journalister brukar inte ha bättre juridiska kunskaper än mannen på gatan, vilket man ofta får höra vid middagsbordet...
Det är så löjligt när brottslingar får 10 år för mord och en annan kille blir dömd till 14 års fängelse för innehav av 240 kg cannabis. Nu är iofs 240kg en anselig mängd cannabis, men att det ska straffas hårdare än att döda en människa är sinnessjukt.
Det märkliga var i morse när man hade ett inslag om våld bland psykiskt sjuka. Den undersökning man refererade till visade att alkohol ledde till mest våld. Reportern frågade faktiskt om man inte skulle förbjuda alkohol i stället för de substanser som idag är förbjudna.
Ha, ha, att alkohol är den värsta drogen vad gäller våld (möjligen undantaget barbiturater, som inte går att få tag på längre) har varenda missbrukare vetat i 20 år. Nu har en ung tjej på Karolinska kommit fram till samma sak, medierna hänger på, och så får svensson en funderare. Lite märkligt är det, kunskapen har funnits hos i princip alla blandmissbrukare i 20 -30 år.
Den stora fördelen med långa straff är att man håller farliga människor borta från samhället. Men i övrigt är det mest nackdelar.
För väldigt många brottslingar så spelar det ingen roll om man riskerar 5,10 eller 15 års fängelse - man begår brott ändå. Längre straff har alltså ofta inte någon högre avskräckningsförmåga än kortare straff. Frihetsstraff är också hårdare än de verkar - fängelse är ingen semester. Dessutom blir det svårare att komma tillbaks till ett hederligt liv efter att ha suttit inne länge. Fängelser är högskolor i kriminalitet. Dessutom är det DYRT som satan att hålla folk inlåsta.
Jag är helt emot att mina skattepengar ska gå till att hålla folk inlåsta längre än vad som är nödvändigt för att upprätthålla en avskräckande effekt, skydda samhället och ge ett straff som står i någon slags proportion till brottet. I övrigt anser jag att brottslingarna på effektivast möjliga sätt skall lära sig leva ett hederligt liv.
Får man spåna fritt på straff?
Tvångsutbildning - för att leda folk på rätt spår.
Inskränkt integritet - kvinnomisshandare och liknande borde få en spårsändare, och de hotade borde få en detektor som visar var förbrytaren befinner sig. Förbrytaren skall givetvis få betala utrustningen.
Rattfyllon ska få tvångsmässigt alkolås i bilen också.
Mer fotboja Fotbojor är bra. Kombinera gärna med reseförbud, dagliga inställelsekrav hos polis och andra saker som gör livet jobbigare utan att vara kostsamma och särskilt skadliga för samhället.
Dagsböter och förmögenhetsstraff, gärna med någon slags progressiv skala så att det känns rejält även om man är rik.
Exil tror jag inte på eftersom inget land kan förväntas vilja ta emot förbrytare. Dessutom bryter det mot de mänskliga rättigheterna.
Historiskt sett (dvs det som erfarenhetsmässigt har visat sig fungera) har det bara funnits bötes och kroppsstraff (för vanliga brott och vanliga brottslingar - adelsmän etc kunde låsas in och kyrkan fängslade också folk) och det är böter och kroppstraff. Böter som restitution (en del av böterna gick i allmänhet till offret - i Sverige ofta en tredjedel, en tredjedel till lokalsamhäller och en tredjdel till kungen) kroppstraff som allmän och individualprevention och inkapacitering.
Att betala en massa pengar för att låsa in folk förekom sällan eftersom det skulle ha varit svårt att hitta någon betalningsvillig.
Undantar man brott mot gud hade man också en rimlig uppfattning om vad som var brott förr i tiden. Dåtidens lagar stod sig dessutom ofta mycket länge. Delar av strafflagen ändrades exemepelvis i Sverige inte på flera hundra år.
Skicka en kommentar
<< Home