fredag, april 29, 2005

Naivt om facket

Ali Esbati skriver i sin blogg om hur svenska fackföreningar lyckats förhandla upp lönerna med nästan tio gånger hos Volvos underleverantörer i Slovakien. Han beskriver det som skett som:

"Men så är det. Back to basics. Ibland är det väldigt, väldigt enkelt att se den fackliga stridens kärna: solidaritet – alltså gemensam kamp för gemensamma rättigheter. På motsatta sidan står de krafter som vill rulla tillbaka utvecklingen till barbari. "

Naivt, men rart. Facket gör snälla saker mot slovaker av ren solidaritet. Jag kan verkligen se framför mig hur Ola Rask och Metallarna i Trollhättan sliter och är sömnlösa av vånda för de slovakiska arbetarbrödernas skull.

Eller så handlar det om något annat. Facket vet att det finns en förtroendekris utan like när det försvinner jobb på löpande band i Sverige utan att det uppstår nya. Nu är det inte längre bara stora företag utan även mindre som flyttar ut.

Om facket kan minska lönsamheten i att flytta ut så kan man åtminstone i vissa fall bromsa utvecklingen. Något som facket tror kan rädda kvar medlemarna. Medlemarna är ju också fackets stora inkomstkälla och grunden för den politiska makten. Det som driver facket är knappast solidaritet utan istället värnande om den egna ekonomin, den poliska makten och de egna priviligierna.

Ett tips till regeringen

DN skriver om hur bluffuniversiteten ökar i antal. Det kanske vore något för regeringen att dra lärdom av, skattebetalarna och studenten skulle må avsevärt bättre om regeringen skaffade sig doktorshattar den vägen istället för via ökade anslag och inflatering av vad som är ett universitet.

torsdag, april 28, 2005

Goda nyheter

WTO har slagit fast att EU:s exportsubventioner är olagliga. Det blir förhoppningsvis ett stort steg mot vägen att avskaffa jordbrukssubventionerna inom EU. Kanske kommer det en djupare insikt i det absurda i att sno folk på pengar och använda dem till att konkurrera ut fattiga bönder i tredje världen.

Världen har förändrats, men inte journalisterna

Bloggen Spookhead har en intressant kommentar om många journalisters reflexmässiga antiusshållning. Dick Erixon hade en liknande betraktelse för ett par dagar sedan.

Jag skulle vilja komplettera deras iaktagelser. Jag uppfattar det som att de flesta journalister i huvudsak lever kvar i en värld där varken muren fallit eller WTC rasat. Eller för den delen media, ekonomi och kultur blivit globala.

Ofta syns detta på ganska märkliga sätt - som när det förs fram att USA agerar inkonsekvent genom att nu stödja demokrati när man under Kalla kriget stödde västvänliga diktaturer. Ett kanske käckt påstående i en SSUlokal men inte mycket mer än så. USA är en demokrati, dessutom en demokrati där de ganska ofta(jämfört Sverige) byter politiker i ledningen. Att mena att det är inkonsekvent av GW Bush att vara för demokrati när Carter samarbetade med olika diktaturer är barockt. Men något som tycks gå hem i många fall.

Idag finns inget kallt krig och ingen tydlig fiende som det behövs att samla länder emot. Idag finns också en tydlig insikt i USA om att deras egen säkerhet, och välstånd, är intimt sammanknippade med demokratiseringen av världen.

Utöver idealistiska motiv finns det därför såväl ekonomiska som säkerhetspolitiska motiv för USA att verka för en demokratisering av världen, inte minst av Mellanöstern. Sett från både ett liberalt och från ett amerikanskt perspektiv är det bättre med ungdomar som växer upp med en dröm om en egen Corvette än om ett eget bälte med sprängmedel.

Det är synd att få journalister insett dessa förändringar i världen, och istället lever kvar i en evig Kalla kriget syn på världen.

Myndigheter och kärnverksamhet

SvD skriver om queercab,en taxibil som är "gratis" där kunderna diskuterar homosexualitet under resans gång. Syftet, att bekämpa fördomar, är gott men det blir så fel när det visar sig att det är en myndighet som ligger bakom projektet.

Att beskatta människor för att driva en antifördomstaxi är bisarrt. Att vara i massmedia i deklationstider är på gränsen till självmordsbenägenhet.

Jag vill ha mina pengar tillbaka!

Aldrig mer?

Det brukar sägas att man ska lära av sina misstag. Tyvärr är människan bra på att begå misstag men rätt kass på att just lära sig av dem. Och när det gäller stora frågor, som bevarandet av mänskliga värden, visar världen gång på gång hur kort minnet är och hur bristfällig viljan att lära sig av tidigare misstag ter sig. Den 27 januari i år inföll 60-årsdagen av befrielsen av det som blivit symbolen inte bara för nazisternas utrotningspolitik utan för människans värsta sidor: koncentrations– och förintelselägren i Auschwitz. Vi tänder ljus och säger att det aldrig får hända igen – men vad har vi egentligen lärt oss?

Det som hände under andra världskriget kan betecknas som ett slags civilisationssammanbrott som vi ännu har svårt att riktigt ta till oss. Tyranniet segrade i Europa och stora delar av vår kontinent hölls kvar i fångenskap ändå in på 1990-talet. Nazismen krossades och kommunismen har därefter fallit i Europa, men vi ser fortfarande hur folkmord och tyranni förekommer i olika delar av världen. Vi minns både Srebrenića och Rwanda. I skrivande stund pågår massmord i Darfurprovinsen i Sudan och dagligen slaktas nordkoreaner.

I förintelselägret Treblinka dödades under 13 månader ungefär 800 000 människor med gas. På platsen finns i dag tusentals stenar resta över offren med texten: ”Aldrig mer”. Det är precis vad världens ledare säger efter varje avslöjat folkmord. Det var vad man sa efter Rwanda, där omkring en halv miljon människor dödades med machete (!), och det är med största sannolikhet vad man kommer att säga efter Darfur. Men ingen ingriper, ingen förhindrar att människor slaktas. Det pratas och diskuteras, men när det kommer till handling står världens ledare, trots sina löften om ”aldrig mer” och trots vetskapen om att ett folkmord pågår, handfallna och initiativlösa. Som om frågan inte var viktig nog.

Lärdomen från det omfattande folkmordet under andra världskriget kan inte bara vara att nazismen var ond. Lärdomen måste vara att det är genomförbart att utrota miljoner människor under mycket kort tid. Att det är möjligt att genomföra ett omfattande folkmord med enkla medel. Framför allt bör lärdomen vara att vi aldrig, aldrig kan stå och titta på när det sker.

ISIL-konferens i sommar

Each year for almost a quarter a century the World Freedom Summit has meet in a different part of the world. The WFS brings together some of the best free market, classical liberal and libertarian speakers from around the world as well as selected speakers who, while not sharing our core values, are of interest to our target audience.
This years WFS will be held in Gummersbach, Germany (outside of Colonge) at the Theodore-Heuss Akadamie of the Friedrich Nauman Stiftung.

SPEAKERS
Martin Wolf editor of the Financial Times and author of Why
Globalisation Works.
Samuel Brittan, advisor to several Chancellors of the Exchequer and well
known financial writer, Brittan recently publish Against the Flow:
Reflections of an Individualist.
Hardy Bouillon, chairman of the Academic Advisory Board of the Centre for
the New Europe.
Erich Weede, Professor of Sociology at the University of Bonn will discuss
globalisation and how it promotes peace.
Jan Narveson, Professor of Philosophy at the University of Waterloo and
author The Libertarian Idea.
Sabine Herold, the unviersity student who launched Liberté Chérie, a
movement that challenge the power of French trade unions.
Jacques de Guenin, president of the Le Cercel Frederic Bastiat.
Julian Morris, Director of the Intentional Policy Network, visiting
professor at the University of Buckingham.
Barbara Branden, author of the biography The Passion of Ayn Rand.
Jim Peron, director of the Institute for Liberal Values and editor of The
Liberal Tide: From Tryanny to Liberty.

Another dozen speakers are at various stages of confirmation.

DATES and PRICES
The conference begins with registration on July 15 at the Theodore-Heuss Akadamie in Gummersbach. Minivans will meet incoming trains at the Dieringhausen station for free shuttle service to the Akadamie. A pick up service is available at Cologne airport for a fee of 24 euros. The conference will run for four days ending with a banquet on the evening of Tuesday July 19th. Conference fees include single room at the facilities, all meals, and all conference events. A post conference tour will begin July 20th in Gummersbach and will end July 24th in Cologne.

Conference Fees: Early bird registrations before May 15th 465Euros.
Registrations after May 15th will be 530 Euros.
Full Conference Day Pass: Allows attendance to all sessions for full four
days, tea breaks and lunch. 275Euros.
Day Pass: Allows attendance to all sessions on any one day of the conference
and includes tea breaks and lunch. 80Euros.
Two Day Pass: Same as above but for two days. 150Euros.
Student Rate: Covers entire conference, all meals, shared accommodation for
five nights and opening barbecue and closing dinner. 400Euros.

EUROPEAN PAYMENTS
Electronic transfers (in Euros) may be made to:

RABO BANK 17 43 35 350
Account 17.43.35.350 of Libertarian International
IBAN: NL75RABO0174335350
SWIFT : Rabonl2u
– RABO Bank : Laan van Limburg 2
4701 BP Roosendaal, The Netherlands

Euro cheques may be sent to:
Libertarian International, PO Box 21, 2910 Essen, Belgium.

SCHOLARSHIPS
A limited number of scholarships are available for students and activists. For more information and terms regarding scholarships please apply to ISIL at info@isil.org

THINK TANK PARTICIPATION
Classical liberal think tanks may wish to see if speaker slots are available for speakers they may wish to send. Contact peron@orcon.net.nz for more information
In addition display tables for think tanks may be rented at the conference for literature or book displays for the full four days of the conference for 200Euros. If you can not attend to man a display table we will insert one piece of your organisations literature into all conference packets of delegates for 100Euros.
Sponsorships of speakers are also available. Your company or organisation will be listed at the exclusive sponsor of a speaker of your choice. Sponsorships for full days are available as is one sponsorship for the entire conference. Contact peron@orcon.net.nz for more information.
You may also suggest students to receive scholarships by having them contact the email address given for scholarships. If you would like to help sponsor students donations are appreciated and US donations are tax deductable.

POST CONFERENCE TOUR
A tour will begin at Gummersbach on the morning of July 20th and take you to Frankfurt where you will check into your hotel and then tour the city. In the evening there will be a 3 course dinner. You will visit Heidelberg and tour the famous Heidelberg castle and enjoy a tour of the city. You will have some free time before returning to the base hotel. The following day there will be a cruise on the Rhine with lunch included followed by a visit to Rüdeshein-on-the-Rhine and a tour of a local vineyard and wine tasting. Once again the evening is topped off with a 3 course dinner. On Saturday morning the tour will go to Cologne. Anyone needing to depart early will have an option to leave the tour at the airport. Those remaining will go to Cologne for a tour of the city followed by dinner.
The tour includes a buffet breakfast each morning, lunch on the cruise, all dinners, all bus transport, the cruise, 3 guided tours, and admission to the castle and the wine tasting. Hotel facilities will be 3 star and 4 star hotels.
Total cost per person sharing (double or twin) is 440Euros per person.
Those paying by US cheque or credit card should remit "$599 which covers the tour plus currency conversion costs and bank transfer fees. Single supplement is 110Euro or $150 additional.

Website: www.isil.org/conference/


This years World Freedom Summit is sponsored by the International Society for Individual Liberty, the Institute for Liberal Values and Libertarian Intenational.

onsdag, april 27, 2005

Dyrt trams

Svenska Dagbladet rapporterar idag att Sarbanes-Oxley (den mycket komplicerade redovisningslag, populärt kallad Sarbox eller SOX, som USA införde som en reaktion på företagskandaler som Enron och Worldcom) kostar svenska företag 1,1 miljarder kronor om året. Bara för Volvo handlar det om uppemot 350 miljoner.
En del av pengarna går naturligtvis till de redovisningsbyråer som nu skär guld med täljkniv, men huvuddelen är rena välfärdsförluster.
I USA beräknas lagen kosta företagen omrking 70 miljarder USD per år.

Sarbanes-Oxley hör till det dummaste som amerikanska politiker gjord på länge - "Stålmannen" får ursäkta men - ståltullarna är en västanfläkt i jämförelse med det närmast franska vansinne som SOX innebär.

Anhängarna menar dock att SOX medverkat till att förhindra nya företagsskandaler. I en insändare till Wall Street Journal nyligen skrev den ene av upphovsmännen till lagen Michael Oxley (R-OH) att det faktum att det inte inträffat någon Enron-affär sedan lagen infördes - trots att företagsledare som Bernard Ebbers hanterar hundratals triljoner dollar varje dag - bevisar att den fungerar.
Det är ungefär lika dumt som att hävda att EU är bra för freden med hänvisning till att det inte förekommit några krig mellan EU-medlemmar.

Hej systembolaget

Det närmar sig Valborgsmässoafton och Systembolaget börjar i vanlig ordning sända ut fånig radioreklam om att man inte skall låta sig luras att köpa ut alkohol till ungdomar under tjugo år. Precis som vanligt är det svårt att låta bli att undra om inte reklamen snarare fungerar som reklam för nämnda bolag. Frågan är om inte föräldrar och vänner blir så irriterade över att bli idiotförklarade att de inte på pin kiv beger sig till närmaste systembolag för att inhandla alkoläsk och Xider med Wasabismak till sina små telingar. Trots att det är olagligt.

Vassare men absolut inte smalare

Centerpartiet ordnade i går kväll seminarium om den nya EU-grundlagen. Inbjudna talare var Jörgen Hettne, Svenska institutet för Europapolitiska studier, Sipes och Hans Hegeland, föredragande i EU-frågor i Riksdagen. Båda var entusiastisk positiva till den nya EU-grundlagen på ett sätt som vi sällan ser i Sverige (men ofta i Bryssel).
Seminariet var dock klargörande på många sätt. Hettne förklarade att det var svårt att säga EU smalnat. Hegeland förtydligade genom att understryka att man genom EU-grundlagen inte plockat bort några områden från EU men däremot lagt till ett antal. Däremot skulle EU få mer maktbefogenheter så det ar rimligt att säga att det blivit vassare.
För en anhängare av lagstyre och förutsägbarhet var dock det kanske mest minnesvärda – och anmärkningsvärda – att ”huvudregeln [i EU-grundlagen] är tilldelade befogenheter. Det vill säga att det skall finnas stöd i lagen för beslut”. Alltså endast huvudregel. EU kommer sålunda att i vissa situationer kunna fatta beslut som inte har lagstöd. Inom samma område fördes också en längre diskussion om innebörden av ”bör” och ”skall” (”Straff bör vara proportionella” medan ”Europadagen skall firas i hela unionen” som det står i EU-grundlagen). Slutsatsen var att man inte på förhand kunde veta om det var någon juridisk skillnad. Man kunde inte heller veta på förhand vad som i rättighetskatalogen var tvingande regler och vad som var politiska målformuleringar ”löften att det är målsättningar som vi lovar att ha som mål att arbeta för” så att säga. Vi kan anta att förbudet mot tortyr är absolut medan att ”Äldres rätt att ta del i de vetenskapliga framstegen” är en målsättning. Men vi kan inte veta. Tolkningen ligger hos EU-domstolen.
Hettnes kollega på Sipes Gunnar Persson uttalade i går i Svenska Dagbladet att det var uppenbart att EU-grundlagen stred mot svensk grundlag och att riksdagen därför inte kunde fatta beslut utanför den gängse ordningen för grundlagsändring.
Hettne och Hegeland ville dock inte gå så långt att de sade att EU-grundlagen stred mot den svenska grundlagen men underströk att den hade företräde framför svensk grundlag. Vilket är tydligt nog.

A till Ö med Perssonproblem

Söndagens GP listade 29 av de problem som Göran Persson har att möta.

Från Apatiska flyktingbarn till Östros - och mycket däremellan.

EU strafftullar dig

Igår kunde man i Dagens Industri läsa om att EU:s handelskommissionär Peter Mandelson varnar Kina för att Kinas textilexport vuxit för mycket. Om inte Kina vidtar åtgärder för att minska textilexporten kan EU komma att införa sanktioner.
Idag på Rapportmorgon är en av nyheterna att EU hotar Norge med att införa en strafftull på 16% på norsk lax om inte Norge slutar dumpa lax i EU.
Jag vore tacksom om de som ser EU som ett fredsprojekt kunde förklara hur dessa åtgärder är något som främjar fred och samarbete.

Även idioter har yttrandefrihet

I Aftonbladet kan man läsa om en man som blivit dömd för hets mot folkgrupp, i detta fall homosexuella. Man behöver inte läsa mycket på hemsidan för att inse att detta är en person som inte har alla pommes frittes på tallriken.

Personligen har jag inte mycket till övers för religösa fanatiker. Detta innebär emellertid inte att det är rätt med en lag som dömer folk till fängelse för korkade uttalanden. Vansinnigheter och idiotier skall bemötas med argument, inte med fängelsestraff.

Kanske tecken på en kultur?

Många socialdemokrater har försökt hävda att det inte finns någon mygelkultur i rörelsen. Ulvskog hävdar till och med att media mobbar S. Mycket talar för att de har fel - inte minst den rad av mygel med medlemssiffror som avslöjats på senaste där bla Pär Nuder pekats us som myglare.

Förra veckan var det dags för ett avslöjande till, SSU i Kronoberg hade luft i sina siffror. 78 medlemar blev 436. Hoppsan. Några dagar senare blev det känt att polisen granskar SSU i Sörmland.

Det som är slående i dessa fall är att det är barn till kända socialdemokrater som är inblandade. I Sörmland SSU styrelse finns Göran Perssons dotter . SSU Kronobergs ordförande Johanna Storbjörk har bägge sina föräldrar i politiken, modern Anna sitter i Landstingets fullmäktige och hennes far Gunnar sitter i Kommunstyrelsen.

Föräldrarna är på intet sätt ansvariga för sina barns handlande men det är faktiskt märkligt när inte ens ledande politiker kan lära sina egna barn att det är viktigt att vara hederligt, inte blåsa skattebetalarna och annat som borde vara självklart.

Jag tror att det är så enkelt som det verkar, det finns en kultur där korrumtion är accepterad inom socialdemokratin.

tisdag, april 26, 2005

Vad väsnas de för?

I SVT Debatt från Malmö ikväll fick Hyresgästföreningens kamporganisation jagvillhabostad.nu ett halvdussin tillfällen att torgföra sin planekonomiska övertygelse. Både i publik och panel satt det unga arga som villhaalltnudirektochallaandraskabetala.nu.

Och de var så arga, så arga på Turning Torso - det nästan 200 meter höga spektakulära bostadshuset mellan Malmö centrum och Öresund - eftersom lägenheterna i huset kommer att bli dyrare än genomsnittet.

Malmös politiker fick ovett för Torso. Att spendera miljardbelopp på ett hus med ungefär 140 lägenheter var knasigt. Alla var skyldiga och oförståndiga.

Men så visar det sig halvvägs in i programmet att inte en spänn skattemedel har använts för att bygga 1,6-miljardershuset. Utan det är HSB Malmö och deras medlemmar som byggt och betalat.

Så vad väsnas lakejerna i det av Hyresgästföreningen finansierade kampanjorganet över? Har de för vana att kuska land och rike runt för att ha synpunkter på varje privat eller kooperativt bostadsbygge i landet som vågar sticka ut från planekonomernas drömmar?

Eller varför får just Torso klä skott? Kan det ha att göra med att det inte är lika glamoröst att resa till Vagnhärad och kritisera tolv nya hyreslägenheter, där inte ens lokalblaskan gör annat än gäspar åt det mediesuktande popvänstriga Hyresgästföreningsnätverket?

Oj då...

Landskrona, Norrköping, Örebro, Lidköping och Malmö samt Östergötlands läns landsting, alla styrda av socialdemokraterna, äger aktier i vårdföretaget Capio rapporterar Affärsvärlden och SVT:s Rapport.

– Det kanske inte är riktigt lämpligt, kommenterar Landskronas kommunalråd Niklas Larsson (s) till Rapport.

Nej, det är kanske inte så lämpligt när landets socialdemokratiska regering önskar förgöra Capio och andra ”vinstdrivande” vårdföretag, men man kan ju inte låta bli att tycka att det är lite lustigt. Dessutom är denna dubbelmoral ganska typisk för den svenska socialdemokratin i allmänhet.

Aktuellare än någonsin

"När staten är rädd för människorna, då är det frihet.
När människorna är rädda för staten, då är det tyranni."

- Thomas Paine

"Om frihet betyder någonting alls,
då betyder det rätten att säga till människor vad de inte vill höra."


- George Orwell

En balt är en balt är en balt

Vi närmar oss 1 maj. Det är alltså snart ett år sedan tio nya länder blev medlemmar i EU. Sedan dess har EU:s gamla medlemsstater hunnit med att spotta dessa nya hoppfulla nationer i ansiktet några gånger. Minns ni? Det började med övergångsreglerna. Ingen vill ju ha en massa skitiga balter rännande över gränsen, arbetande för en spottstyver, resonerade de gamla medlemmarna.

I Sverige lyckades en riksdagsmajoritet gudskelov stoppa regeringens förslag på övergångsregler. Göran Persson satte nytt rekord i oförskämdhet, vilket inte vill säga lite, när han myntade uttrycket ”social turism”. Det skulle välla in balter och annat löst folk bara för att utnyttja de generösa svenska trygghetssystemen, sades det. Som man känner sig själv känner man andra, brukar det heta.

Inga andra än regeringen trodde på hotet från öster, och i efterhand har det nu visat sig att det (naturligtvis) var ett luftslott. Det anmärkningsvärda är att Sveriges statsminister kan uttrycka sig så förolämpande om andra länders medborgare utan att någon ger honom på käften för det. När vi nu ser att det inte kom någon störtflod av bidragstörstande människor borde alla rimligen konfrontera honom – regeringen stod ju ensam i frågan. Men i vanlig ordning slipper Persson och socialdemokraterna undan. Inga obehagliga frågor.

Kanske är det för att undvika just obehagliga frågor kring årsdagen som utrikesminister Freivalds, a.k.a. ”den viga häxan”, i dag säger till Ekot att det var rätt att inte införa några övergångsregler. Men hon tillägger att ”varje tidpunkt har sin diskussion”. Det var alltså inte fel av Persson att förolämpa de nya medlemsländerna.

Quid pro quo

Under sitt besök i kommunistkina gav Frankrikes premiärminister Jean-Pierre Raffarin inte bara sitt stöd för Kinas linje i vapenembargofrågan utan han sade även att Frankrike stöder den nya kinesiska lagstiftningen som godkänner ett anfall mot Taiwan rapporterar Deutsche Welle: "Lagen är helt i enighet med Frankrikes position"
Som tack beslutade kineserna att köpa fem stycket Aribus 380-flygplan för motsvarande 4 miljarder USD.

De franska politikerna förtjänar inget annat än förakt. Att någon liberal överhuvudtaget kan fundera på att ha en gemensam utrikespolitik med det landet är fullkomligt obegripligt.

Tyvärr skulle en ratificering av den nya EU-grundlagen innebära exakt detta.

måndag, april 25, 2005

Rätten till barn

Nyss hemkommen från en Timbro-debatt om jämställdhet tänkte jag bara kasta ner ett par reflektioner. Jag upphör inte att förundras över att ingen stannar upp och ifrågasätter mantrat att kvinnor skall kunna kombinera karriär och familj. Hur förväntar man sig att en kvinna samtidigt skall kunna ha ett chefsjobb som tar minst 12-14 timmar om dagen, än mer när saker strular, och vara förälder mer än på ett biologiskt plan? Manliga toppchefer har ju uppenbarligen inte klarat det. Visst, de har familj på pappret men åker till jobbet innan barnen vaknar och kommer hem när de redan sover. Den som inte anser det vara att offra familjen har missat något väsentligt när det gäller föräldraskap. Naturligtvis kan även kvinnor kombinera karriär med biologiska barn. Däremot lär de precis som karriärmännen få offra föräldradelen.

Det verkar för övrigt som om föräldraskap har blivit någon sorts rättighet som andra skall bekosta. Ingen ifrågasätter att staten skall bekosta daghemsplatser och föräldraförsäkringar eller att det skall gå att kombinera barn med precis vad som helst. I verkligheten är barn dyra. De kostar pengar i form av mat, omvårdnad, utbildning och liknande. Ändå har föräldrar i alla tider tyckt att dessa omkostnader är värda att lägga ner. Frågan blir då vilka föräldrar som är bäst; de som ser barn som någonting som är värt att lägga pengar, tid och energi på eller dem som ser dem som någonting som helst inte skall förstöra ens övriga liv allt för mycket.

Nederländerna säger också nej

Två dagar efter att fransmännen röstat om EU-grundlagen är det holländarnas tur. Även där ser det rätt bra ut. I gårdagens opinionsmätning utförd av IPP uppger 58,2 procent av väljarna att de skall rösta nej.

Bakslagen i opinionen i Frankrike och Nederländerna har fått Eurokraterna att plocka fram det tunga artilleriet. EU-kommissionens förre ordförande Romano Prodi varnade exempelvis igår i en intervju i den franska tidningen Journal du Dimanche att ett nej till EU-grundlagen skulle leda till "Europas fall"
De olydiga undersåtarna har dock hittills inte velat lyssna.

Frankrike på rätt väg

De tjugotre senaste opinionsmätningarna inför folkomröstningen om EU-grundlagen om en dryg månad har visat på en nejmajoritet.

Skall Persson på begravning?

I går avled israels fd president Ezer Weizman (1924-2005). Weizman är förutom för presidentskapet främst känd för sina insatser som flygvapengeneral under 6-dagarskriget 1967 där han spelade en betydelsefull roll i krossandet av den anfallande syrisk-egyptiska koalitionens flygvapen.

När den moderna terrorismens fader, Yasser Arafat, begravdes för några månader sedan deltog Göran Persson - som den ende regerlingschefen från ett västland. Undrar om Persson kommer att åka själv på Weizmans begravning eller om han i likhet med till Ronald Reagans begravning skickar en andra rangens minister.

Mina jag & Persson

Göran Persson pratar mycket och gärna. Men så här har ni aldrig hört honom förut. Äntligen talar han ur hjärtat.

Tack till Fajaf.

Demokrati enligt Putin

Rysslands president Vladimir Putin – mannen som kallat landets journalistkår för ”banditer hela bunten” – har i ett TV-sänt tal inför parlamentets två kamrar sagt att en rättsstat och politiska friheter ”inte bara är nödvändigt utan också ekonomiskt fördelaktigt”. Nämen, Putin! Det måste ha svidit inombords att säga något sådant.

Men han underströk, förstås, att det är Ryssland och ingen annan som ska bestämma hur och i vilken takt denna utveckling ska ske. Han själv, alltså.

En udda maktkamp

Nu när det blivit allt mer uppenbart att Persson skall lämna ordförandeposten i SAP, har en alltmer bisarr maktkamp inletts. I en rörelse som tycks genomkorrupt och där mygel verkar vara en del av vägen till makt och framgång kan alla smutskasta alla med gamla synder. Först att få sig en smäll var Pär Nuder, då det avslöjades fusk under hans tid som SSU-ordförande i Stockholms län. Ett tag senare var det Margot Wallströms tur att avslöjas som fuskare.

Det är udda, bisarrt, sjukt och jag vet inte vad att ett land leds av en rörelse där alla vet att alla har fuskat och myglat och där detta inte kommer fram annat än som en led i en maktkamp. Samtidigt visar maktkampen något som de flesta antagligen gissat tidigare; myglet i SSU är inte något nytt, något som vuxit fram under Ardalan Shekarabis tid som ordförande. Det är en gammal tradition som de flesta internt i rörelsen borde känt till och kunnat avslöjat om de velat och brytt sig om hederlighet. Istället har alla tigit.

Förhoppningsvis leder maktkampen och alla avslöjanden inte till att stärka någon av ordförandekandidaterna internt utan till att att folk helt tar avstånd från arbetarrörelsen. Kanske kommer detta ge en insikt åtminstone hos några om att politik inte handlar om solidaritet, demokrati eller liknande utan om att sko sig själv.

I guldfiskens land

Socialdemokraterna börjar få slut på argument för fortsatt maktinnehav. Sossarna behöver alltid något att skrämmas med, för de kan inte peka på egna resultat för att locka väljare. Men i takt med att moderaterna framstår som alltmer ”ofarliga” i gemene mans ögon, blir det allt besvärligare.

Thomas Östros är en menlös människa, men i måndagens intervju i Upsala Nya Tidning säger han något som skulle kunna ge oss en föraning om hur socialdemokraterna kommer att spela sina kort i nästa års valrörelse – om de inte hittar nya sätt för att skrämmas med moderat politik. Östros säger nämligen att ”det är bra med en erfaren person som statsminister. Vi är för snabba att säga att man ska lämna sitt uppdrag vid 55 år.” Han hänvisar till internationell oro och kriser (!). Östros borde akta sig för att föra detta resonemang sedan hela svenska folket för blott några månader sedan blivit vittne till hur s-regeringen uppträdde som yra apor vid tsunamikatastrofen.

Tesen är alltså att det behövs en stark man vid rodret, en man som vet hur man rattar ett land. På detta sätt skulle socialdemokraterna kunna argumentera för fortsatt förtroende även om de inte kan peka på några konkreta förtjänster under sin tid vid makten. Om det lyckas, är det fullkomligt fantastiskt.

Oavsett hur det blir, är det lite kul eftersom sossarna – med Marita Ulvskog i spetsen – har klagat över att det politiska samtalet blivit så personfixerat. Dessutom har Persson själv både sagt att ”någon gång runt 55 ska jag göra något helt annat än att syssla med politik” (Expressen 1993) och att ”folk borde avgå lite oftare i svensk politik” (Veckans affärer 1994). Politiker kan säga vad som helst, för folk minns ändå ingenting. Vi lever i ett land av guldfiskar.

Ett sammanträffande?

De senaste dagarna har det kommit ett antal "larmrapporter" om hur fullständigt livsfarliga receptfria läkemedel är.

Kan detta möjligen ha något att göra med att Apotekets monopol just nu är i riskzonen?

Lita på att det kommer fler uppskruvade rapporter om missbruk av huvudvärkspiller och hostsirap.

Ordning och reda

Johan Norberg skriver i sin blog om socialdemokratins nya slagord "Ordning och reda". Hans inlägg är bra:

""Ordning och reda" - så enkelt och genialiskt för ett parti som har tappat bort värderingarna och bara har maktbegäret kvar. Det säger inget om vilken typ av ordning som är god, rättvis eller produktiv, utan det säger helt enkelt att stabilitet är bra. Stopp och belägg, inga yttre hot, inga experiment, ingen utveckling och inte för mycket frihet - ordning och reda kan man ju som bekant ha även i ett fängelse. "

Detta blir ännu obehagligare att läsa om en av Perssons gamla vurpor finns i minnet samtidigt. Persson sa ju att:

“Det är slående vad ett lands politiska stabilitet betyder för ett lands utveckling när man ser på Kina”. ( Citat från Socialdemokrati.se )

Vi får hoppas att det stannar vid ordning och reda och att svensk politik inte övergår i stabilitet

söndag, april 24, 2005

Skydda barnen!

En man åker fast för att ha lurat tonårsflickor att skicka nakenbilder till honom. Det är inte en särskilt revolutionerande gissning att vi inom inte alltför lång tid har att se fram emot en skörd upprörda brev i vilka man klagar över omoralen på internet och kräver att oskyldiga små barn skyddas mot detta träsk av perversioner. Det är en fullt förståelig reaktion men icke desto mindre farlig.

Internet innebär möjligheter att sprida information utan godkännande från myndigheter eller för den delen skolor och föräldrar. Det innebär att barn får veta saker som deras föräldrar uppskattar att de vet och träffa personer som föräldrarna vill att de ska träffa men det innebär också motsatsen. Barns möjligheter att göra saker som föräldrarna inte är fullt lika förtjusta i ökar också.

Att skrika efter förbud är också ett sätt för föräldrar och andra som är ansvariga för barnen att försöka lägga ansvaret för barnens fostran på andra människor. Tråkigt nog fungerar det inte riktigt. Precis som det inte går att skydda barn från alla andra farligheter går det inte heller att skydda dem från "farlig" information. Hur många förbud som än utfärdas kommer information ändå att krångla sig fram till barnens små och ack så sårbara öron.

Att yttrandefrihetens gräns går vid barns öron är en vanlig, men märklig, tanke som bland annat går igen i regleringen av reklam riktad till barn. Barn anses inte kunna hantera "otrevlig" information. Frågan är dock hur det är tänkt att de skall lära sig att göra det om de aldrig får öva. Den normala åtta-nioåringen vet redan idag att allt som står på internet inte är sant. Dagens tonåringar är troligen betydligt mer källkritiska mot det de läser än vad deras föräldrar, tidnings- och tvgenerationen, någonsin har varit. Det är inte en utveckling som är otrevlig utan tvärtom positiv. Framtidens medborgare är betydligt bättre rustade att se igenom idiotier och trams från alla möjliga håll.

Och om man nu nödvändigtvis anser att barn skyddas bäst genom att inget veta så behöver man ju faktiskt inga regleringar för det. Det är fullt möjligt att låsa in ungen på sitt rum och enbart släppa in välartade barn och snälla böcker till honom/henne. Tack och lov har de flesta föräldrar mer vett än så.

lördag, april 23, 2005

Mutor, del 3

Trots allt godis EU hällt över de franska väljarna den senaste tiden vägar de fortfarande att rätta in sig i ledet. Enligt den senaste opinionsmätningen, publicerad i tidningen Metro skulle hela 62,3 procent av väljarna rösta nej om omröstningen hölls idag. Det är därmed också första gången som nej-sidan stöds av mer än 60 procent av väljarkåren. Det skall bli intressant att se vad EU kastar in för att kontra det.

Inom EU börjar man samtidigt föra fram uppfattningen om att ett franskt nej till EU-grundlagen inte behöver innbära att den kastas i papperskorgen,

Mer mutor

Margit Gennser rapporterar på sin blogg om hur EU i syfte att förmå de franska väljarna att rösta ja till EU-grundlagen inte bara kastat in rabbaterade flygbiljetter till och från västindien utan också subventioner till bananodlingar på Franska Antillerna och en hel del annat "För att uppmuntra Frankrikes jägare att rösta ja ändrar Bryssel reglerna för småfågeljakten. Den blir fri både under häcknings- och flyttsäsongen. Ett momsdirektiv gällande vin läggs på is och givetvis begravs Bolkesteins servicedirektiv. Bryssel har också i dagarna tagit fram ett förslag om strafftull på norsk lax"

fredag, april 22, 2005

Digital-TVång

Snart är det dags att säga adjö till det analoga TV-nätet och välkomna digitaleran inom televisionen. Redan i september slocknar det hos alla gotlänningar med vanlig TV-antenn och i februari 2008 ska övergången till digital-TV vara genomförd i hela riket. Hipp hipp hurra och en dosa med snus. Typ.

Men ingen ny teknik utan uppoffringar. Man måste nämligen köpa en sådan där liten ful digitalbox för att få följa med i in digitalhimmelen. Svenska folket gillar inte tanken på att tvingas köpa en massa nya apparater för att kunna fortsätta att se i stort sett samma program som tidigare. Digitaltittare klagar dessutom på långsamt kanalbyte och med en standardbox går det i dagsläget inte att spela in ett program och samtidigt titta på ett annat. Man skulle alltså behöva köpa en box till varje TV-apparat. Det känns lite medeltid.

Det är dessutom galet att tvinga på människor en teknik de inte vill ha. Digital-TV kan ses som en naturlig övergång, men det finns ingen anledning att stressa. Det är trots allt de svenska TV-tittarna som berörs och bland dessa finns ingen större efterfrågan ännu. Trots detta och trots att tekniken visat sig vara rätt bristfällig beslutar politikerna om ett statligt kontrollerat digitalt marknät och tvingar alla TV-tittare som vill fortsätta att vara det att köpa en extra box. Politiker förnekar sig aldrig.

Lögn, förbannad lögn och statistik

Efter att ha lyssnat till gårdagens debatt om tillväxt vs. välfärd har jag funderat lite över det där med samhällsdebatten. Hur kan man i ett slag komma in på DN Debatt, text-tv och få ett TT-telegram med god spridning?

Svaret ligger i att man kan ägna sig åt kvasiforskning och kreativ användning av statistik.

Ta ett antal parametrar som finns på din agenda. Ställ dem i relation till en handfull andra saker. Det kan vara lite vad som helst. Har du tur passar även dessa din världsbild.

Sedan kan du redovisa en "rapport" som visar... Tja... Att småföretagande hänger ihop med bensinskatten. Att skolelevernas kunskapsnivåer hänger samman med mängden fibrer i deras kost. Att det finns en koppling mellan ohälsotal och kyrklighet. Kort sagt - vad fan som helst.

I denna sport är vänstern okrönt mästare. Den borde få lite värdigt motstånd.

Det är nästan så man känner sig lockad att plocka ihop en "rapport" som är en parodi på alla andra rapporter. Risken är väl bara att den skulle tas på allvar.

Gå med i kampen

Alla arbetslösa, hör upp! Antipiratbyrån söker nytt folk som kan hjälpa till i kampen mot den utbredande fildelningen. Kraven är dock tuffa. Har du vad som krävs?

torsdag, april 21, 2005

Vad är en katastrof?

Ord devalveras så lätt.

Avgående SSU-ordförande Shekarabi citeras klämkäckt på förbundets hemsida: "Det här är katastrof! Många av de kommuner som tar ut skolmåltidsavgifter är socialdemokratiskt styrda vilket får mig att skämmas."

Och i riksdagen kallade i dag en ledamot stormen i Småland i januari för "katastrof".

Om skolmåltidsavgifter och fällda skogar är katastrofer - vilka ord har vi då kvar för Estonia, 11 september och tsunamis?

Muta?

EU-kommissionen har beviljat ett bidrag för flygresor till och från det franska departementen Guadeloupe och Martinique om 250 Euro (ca 2400 kr) per resa. Normalt är sådana bidrag inte tillåtna men kommissionen har i detta fall gjort ett undantag på grund av subventionens ”sociala natur”. Att det var röster från dessa departement som till slut ledde till att ja-sidan vann den mycket jämna folkomröstningen om Maastrichtfördraget 1992 skall ha inverkat på beslutet förnekas bestämt. Kommissionen säger i ett uttalade att ”det inte finns någon koppling mellan subventionsbeslutet och den kommande franska folkomröstningen om EU:s grundlag.
Tro det den som vill.

Grattis!

Frihetsfrontens Erik Lakomaa har fått utmärkelsen "rising star" - som bäste politiske konsult utanför USA - av amerikanska Campaigns and Elections.

Våldsamma nyanser av rött

Det politiska våldet ökar i Sverige enligt Säpo. Vissa forskare säger sig se likheter med 60- och 70-talens västeuropeiska terrororganisationer. Den brinnande bilen utanför ryska ambassaden i Stockholm kan kanske ses som en symbolisk bild för detta. I både Italien och Västtyskland kopplade grupperna samman Vietnamkriget med den globala ”USA-imperialismen”, i dag är det främst Irakkriget som fungerar som ideologisk tändvätska i den ständiga hatkampen mot USA och den fria världen.

Erik Wijk har skrivit ett antal böcker om Göteborgskravallerna och menar att Sverige har skapat det ökande politiska våldet genom att slå hårt mot demonstranterna i Göteborg och ge dem långa straff. Det är ett absurt synsätt som frikänner huliganerna och lägger all skuld på polisen. Det är förstås precis vad vänsterhuliganerna vill. Deras våld är”framprovocerat” av polisen, brukar det heta. Och Hitler ockuperade halva Europa i självförsvar!

Det största misstaget man kan göra är att utmåla dessa människor som missförstådda stackare som inte hade en fritidsgård att gå till och som fick smisk på rumpan av polisen när de var 15 och därför har rätt att hämnas. Det är att bagatellisera vad dessa egentligen vill, nämligen omstöpa hela samhället med våld. Att de, som Wijk uttrycker det, är ”belästa och insatta i globaliseringsfrågor” gör inte deras åsikter trevligare eller deras våldshandlingar mer legitima.

Polisen agerade oprofessionellt under kravellerna i Göteborg. Håkan Jaldung är en fjant. Men jag kan inte förmå mig att tycka synd om de ungdomar som vandaliserade människors egendom och fick fängelse för det. Att utdöma hårda straff för dessa brott är helt rätt. Den sympati de har fått från journalister och andra i Sverige har helt och hållet med deras politiska hemvist att göra. Ingen hade reagerat om fascister ur Svenska Motståndsrörelsen hade sytts in. Det hade setts som en seger för demokratin. Bråkmakare på vänsterkanten har man alltid mer överseende med – även om deras mål och medel inte är helt olika fascisternas.

Visdomsord

"De lyckliga slavarna är frihetens bittraste fiender."

Marie von Ebner-Eschenbach

Kvinnor som våldtar

En man har anmält en kvinna i Norge för att ha utnyttjat honom sexuellt. Han ska ha vaknat av att kvinnan haft hans Televinken i munnen. Samtidigt satt kvinnans pojkvän och tittade på. Mannen ska gifta sig och bli far och kände sig därför sviken och utnyttjad. Så pass.

Kvinnan, som är åtalad för våldtäkt, menar att mannen log mot henne och att hon tolkade det som att själva akten var okej. Tänk dig hysterin på gatorna om den förklaringen skulle hålla i rätten.

"Man våldtagen av kvinna". Det kan bara betyda en sak. Låt oss höra det nu, Gudrun med följe. Säg det! Kvinnor våldtar! Låt mäns Televinken vara!

Gå inte på Skattemyndighetens propaganda

Skattemyndigheten annonserar nu både i radio och på reklamtavlor (för våra pengar förstås) om att det går att deklarera per telefon eller SMS. Syftet är att få in mer skatt. Den som deklarerar på de av skattemyndigheten föredragna sätten kan inte yrka på några avdrag (det går bara att godkänna det som Skattemyndigheten föreslagit) och det blir dessutom mer tid över för skattmasarna att granska övriga deklarationer om folk använder dessa sätt.
Tycker du att det är krångligt att deklarera. Skaffa en revisor istället. För de flesta som har inkomster från olika inkomstslag är det en investering som snabbt betalar sig. Du får inte bara mer i plånboken utan staten får dessutom mindre pengar att spendera. Glöm aldrig att varje skattekrona du inte betalar är en krona mindre för staten att finansiera utkastning av invandrare, filmcensur eller bidrag till SSU med.

onsdag, april 20, 2005

Naturligtvis!

I går svävade Göran Persson på målet om sitt partiledarskap. I dag är allt tillbaka i gamla hjulspår - och statsministern tänker sitta kvar.

Vad var det då som skedde i går kväll? Tja... till exempel valdes en ny påve.

Telefonen i Sagerska Palatset ringde väl aldrig...

Wallström stannar i Bryssel

Om Wallström nu säger ja eller nej till att bli svensk statsminister ger inte mycket vägledning ifråga om huruvida hon kommer att acceptera att ta över efter Persson eller inte. Hur man säger ja men menar nej eller tvärtom är ju något som borde sitta i ryggmärgen även på en andra rangens sossepamp. Däremot är det av andra skäl ytterst osannolikt att Margot Wallström skulle välja att byta ut posten from propagandakommissionär mot statsministerposten
Wallström skulle nog inte klara den svenska mediebevakningen. I Bryssel går det bra där är journalisterna snälla och underdåniga mot makten. Wallström är likt hennes chef Barosso sannolikt inte intresserad av att media granskar hennes resor och andra göranden och låtanden.

Frågan är också hur svenska journalister skulle reagera om det blivit ”erbjudna” att gå kurser i hur bra EU-grundlagen är för att forma ett ”avant garde” som skulle sälja in projektet till medborgarna, vilket var ett av förslagen på Wallströms tio-punktersprogram för att driva igenom EU-grundlagen. EU:s sätt att hantera politiska skandaler avviker också från vad som skulle accepteras här. När Wall Street Journal avslöjade att EU:s konkurrensansvarige tidigare varit lobbyist åt ett av de bolag som de skulle granska svarade EU med… Att stämma Wall Street Journal. Det hjälpte naturligtvis inte, WSJ skrev mer än någonsin om skandalen men EU:s agerande var ändå en tydlig indikation på vilken kultur som råder i Bryssel.

Även ekonomiskt skulle det sannolikt vara en förlustaffär för Wallström att återvända hem. Som kommissionär har hon inte bara bra lön, hon slipper betala de skatter som hon och andra politiker lagt på medborgarna. Att från den positionen komma hem till ett parlament där en ökande andel av makten redan har flyttat till Bryssel tror jag inte lockar särskilt.




All time low i amerikansk politik

I går, 19 april, var det 11 år sedan FBI och amerikanska skattemyndighetens särskilda avdelning för alkohol, tobak och skjutvapen (BATF) med hjälp av pansarskyttefordon och otillåtna gasvapen stormade den religiösa knäppgökssekten Bransch Davidians anläggning i Waco Texas. Resultatet blev att 78 män, kvinnor och barn gasades eller brändes till döds. Man får gå tillbaka till massakern på indianer vid Wounded Knee 1890 för att hitta en händelse där myndigheterna tog livet av fler av sina egna medborgare på än och samma gång. Justitieminister Janet Reno godkände personligen insatsen.
David Koresh sekt bestod förvisso av religiösa galenpannor men att vara det bör vara tillåtet i ett fritt land att ha bisarra religiösa övertygelser (i Koresh fall var sannolikt det som fick myndigheterna att gå till attack hans förespråkande av polygami och att han försörjde sig på att reparera och sälja gevär)
För att komma åt Bransch Davidians fabricerade BATF anklagelser om först narkotikabrott, sedan om vapenbrott och övergrepp mot barn. Ingen av dessa anklagelser höll i domstol och tillskillnad från de agenter som ledde attacken friades samtliga överlevande sektmedlemmar från alla brottsanklagelser. För att förbättra sitt rykte efter övergreppet nödgades dessutom amerikanska staten beställa en spelfilm In the Line of Duty: Ambush in Waco där händelsen skildrades ur deras perspektiv.

Attacken mot sekten i Waco bör tjäna som en påminnelse om att staten är ett hot mot sina medborgare även i västvärlden. Därför får vi inte glömma vad som hände. Kanske kommer det någon gång att resas ett monument över de omkomna. Efter massakern vid Wounded Knee tog det 13 år.

I maktens korridorer...

Man undrar ju vem som kissat i Göran Perssons frukostflingor i går? Ännu en gång gjorde han helt om och visade att han har tröttnat på jobbet som statsminister. Något måste ha inträffat. Frågan är vad.

Samtidigt surrar landet av rykten om hans efterträdare.

En uppgift som dyker upp gång på gång är att det pågår en maktkamp mellan Mona Sahlin och Pär Nuder. Kan detta vara förklaringen till att nyheten om Nuders inblandning i SSU:s medlemsfusk briserade så väl timad i morse?

Stig-Björn Ljunggren driver linjen att Ulrica Messing kommer att upphöjas till utrikesminister. Därmed får hon en ställning som gör att även hon kan vara med i maktspelet på allvar. (Hon kan säkert växa med uppgiften. Glöm inte bort att den av folket så älskade Margot Wallström - för inte så länge sedan - var så väl okänd som rätt ointressant.)

Personligen tycker jag att det börjar lukta nyval.

"Terroristangrepp? Var god dröj."

Den 11 september 2001 genomfördes en omfattande terroristattack i USA. Ni kanske minns att ni hörde något om det. Många länder agerade och försökte förbättra säkerheten inför detta ”nya” hot, den gränslösa terrorismen. Sedan dess har världen tvingats beskåda många nya grymma attentat, exempelvis på semesterparadiset Bali, i Madrid och i en skola i ryska Beslan. Men hur har Sverige arbetat för att stärka beredskapen?

Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, konstaterar i en ny rapport att Sverige inte skulle klara av att hantera ett stort terroristangrepp på vårt land. Det saknas tillräckligt med utbildad personal och det saknas samordning. Enligt rapporten skulle det krävas att militären får befogenheter att agera vid terroristangrepp, i dag har bara polisen den befogenheten.

Erfarenheter från Estoniakatastrofen och tsunamin visar att det svenska samhället inte står rustat för att hantera stora kriser. Ett terroristangrepp skulle skaka det svenska samhället ännu mer och ställa ännu högre krav på snabb aktion. Det är ingen vild gissning att det skulle bli fullständigt kaos i maskineriet.

Saken har förstås utretts, som allting annat i det här landet. Sveriges egen 11 septemberutredning resulterade också i en rad konkreta förslag på åtgärder för att stärka säkerheten och beredskapen. Men ingenting har gjorts. Visst känns det igen? Efter Estonia tillsattes också utredningar som kom med förslag på hur landets krisberedskap skulle förbättras. På annandag jul 2004 och dagarna därefter blev vi varse att en effektiv krisberedskap fortfarande saknas – 10 år efter Estonia! Vi får verkligen hoppas att vi inte behöver komma till den insikten en gång till.

Då var det dags igen

Ola Rask har knappt hunnit få sparken innan det är dags för nästa affär i arbetarrörelsen. Pär Nuder har, när han var aktiv i SSU, fuskat med bidrag. Kanske finns det fortfarande någon som tror på Ulvskog när hon pratar om mediamobbning snarare mygelkultur.

I stället tror jag hade handlar om en mygelkultur där många försöker sko sig maximalt på skattebetalarnas bekostnad. I unga år blir det medlemsmygel som fixar pizzapengar, resor till Bommersvik och prestige. Med åren blir det mer är man duktig kan det ge en riktigt fet utdelning, Ola Rask fick ju två pensioner.

Med tanke på affärer som de här skall man kanske inte förvånas över att socialdemokratin så ofta beskriver näringslivet som en plats där det dricks öl, fördelas styrelseposter i bastun etc. Det brukar väl vara genom sig själv som man känner andra....

Ett ord med hur många betydelser?

Jag kan aldrig sluta förbluffas över alla tänkbara betydelser som ordet nyliberal får. En av de märkligare finns i Svds recension av Bjereld & Demkers "I vattumannens tid? En bok om 1968 års uppror och dess betydelse idag"

"Det var inte bara svärdet, tronen och altaret som hamnade på historiens sophög utan också de civiliserande krafter som skyddade de svagare i samhället. Ett uppror som ursprungligen byggde på förnuft och solidaritet banade väg för 80- och 90-talens narcissistiska satsa-på-dig-själv-samhälle. Nymarxisten blev nyliberal.

För att upptäcka detta behöver man förstås inte vara statsvetare. Det räcker med att titta på "Paradise Hotel" eller gå på släktkalas och räkna in skilsmässobarnen."

Jag vet faktiskt inte alls vad Henrik Berggren på SvD kultur menar med ordet. Jag undrar om han själv egentligen vet det. Om det lite svårttydda "detta" syftar på att nymarxisterna blev nyliberaler (vilka personer som nu avses?) så tycks Berggren tro att nyliberalism är något som tydligen kännetecknas av släktkalas, skilsmässobarn och "Paradise hotel". En stor fråga är om nyliberalismen innefattar alla dokusåpor eller bara vissa.

Det kanske enda som är klart är att Berggren inte har en helt klar uppfattning om nyliberalism. Det är å andra sidan alltid något.

tisdag, april 19, 2005

Insiktsfulla herrar

I Rapport måndagen 18 april intervjuades Daniel Cohn-Bendit och Anders Carlberg om EU och den nya EU-grundlagen.

Dessa herrar är nog de som bäst förstått vad EU och grundlagen har för syfte och varför alla som delar deras ideologiska grundsyn bör stödja ett bifall.

De förstod också vilka som gynnas av ett nej och speciellt vem som kommer att fira detta i champagne. (Eller snarare alkoholfri sådan eftersom mannen är nykterist.)

Inslaget kan beskådas på: http://svt.se/svt/jsp/Crosslink.jsp?d=30952

måndag, april 18, 2005

SIDA:s brunnar i Bangladesh

DN har i ett par artiklar skrivit om problem med arsenik i brunnar i Bangladesh. En rad biståndsorganisationer i västvärlden borrade brunnar i Bangladesh och undersökte inte vattenkvalitén tillräcklingt noga. Uppskattningsvis 35 miljoner människor dricker vattnet ur dessa brunnar och ca 350 000 beräknas få cancer av vattnet.

Varningarna började redan för 20 år sedan, enligt DN, först i form av en läkare som slog larm och 1988 rapporterade WHO om det. Men SIDA reagerade inte utan fortsatte med projektet. Först 2000/2001 avbröts projektet.

På ett väldigt tragiskt sätt belyser detta en av de fulaste baksidorna hos välfärdstaten. Brunnborrningsprojeketet drivs inte av människor som är engagerade och kunniga utan det är bara ett jobb. Ingen undersöker den lokala geologin för att se vilka speciella förhållanden som finns. När varningarna kommer lyssnar ingen. Det bara fortsätter och fortsätter. Och folk dör i andra änden.

Om nu staten skall ägna sig åt bistånd är det ett ganska rimligt krav att det görs av kunniga och engagerade människor. Att staten bara finansierar men inte driver verksamheten. Och när SIDA köper upp tjänster så måste de göra det på ett vettigt sätt. Kanske är brunnsprojketet delvis genomfört med uppköpta tjänster, men då har SIDA brustit där.

Det går nog inte att få reda på hur många som avlidit eller skadats av SIDA:s brunnar. Siffran är inte särskilt viktig. Det är för många. Men jag tror ingen SIDAanställd ens kommer få en liten uppförsbacke i karriären för detta.

Föreställ er hur det skulle låtit om Coca cola hade haft en leverans med arsenik i. Hade det varit lika tyst då?

Ytterligare en artikel om någon vill läsa mer finns här

Skriv på!

Kriget mot narkotikan dödar och skapar onödigt lidande. I Sverige har det inte funnits något hopp om bättring, men i EU händer det faktiskt lite saker. Förra året tillstyrkte Europaparlamentet den s.k. Cataniarapporten, vilken innebär en förändrad drogpolitik inom unionen. Det är nu upp till EU-myndigheterna att se till att rekommendationerna blir verklighet i nya ”EU Drugs Strategy (2005-2012)”.

Den 21 april anordnar Europaparlamentet en öppen utfrågning om den nya planen. När EU inför planen i juni detta år kommer de förhoppningsvis ta rekommendationerna i beaktande. Om Cataniarapporten påverkar EU:s drogplan kan det betyda att enskilda medlemsländer får ett förbättrat debattklimat, kanske även Sverige, och på sikt en förbättrad drogpolitik i hela unionen.

En petition för att stödja Europaparlamentets rapport ligger ute på nätet och är tänkt att överlämnas till EU:s makthavare i Bryssel den 21 april. Skriv på för en bättre politik!

Ett svenskt misslyckande

Svensk drogpolitik fortsätter att skörda offer. Uppgången i dödligheten bland narkomaner i Sverige har fortsatt och dödligheten är nu rekordhög. 1989 dog 116 människor, 1995 avled 195. År 2004 dog 413 människor. Det är nästan lika många som varje år dör i trafiken. Dessa katastrofala siffror borde få de flesta att reagera, särskilt som dödstalen sjunkit eller legat stabila i många andra europeiska länder.

I Sverige har det emellertid aldrig funnits någon öppen och seriös debatt om vilken väg vi bör gå. Givet de nedslående siffrorna är det minst sagt anmärkningsvärt att invändningar mot den förda politiken alltid viftas bort som stolligheter. Med en liknande katastrofal utveckling på vilket annat område som helst, skulle debatten rasa i media varje dag.

Inget land verkar den närmaste tiden vilja legalisera försäljning, hantering och bruk av narkotika helt och hållet. Men det som skiljer andra länder från Sverige är att Sverige saknar ett harm reduction-perspektiv. Vi talar aldrig om att försöka minska narkotikans skadeverkningar på människor som fastnat i ett missbruk. Från politiskt håll tycks dödsfall snarare hälsas med öppna armar – vad kan vara mer avskräckande än döden? Hellre en död narkoman än en narkoman i subutexbehandling.

Vilka kommer byta fot?

Ska man tro opinionsundersökningarna kommer fransoserna att rösta Nej i omröstningen om konstitutionen. Då kommer den också falla eftersom det krävs att alla skriver under den.

Det skall bli intressant att se om några svenska politiker kommer försöka utnyttja detta. Riskfritt kan man byta fot idag, för säger Frankrike Nej blir det ju ändå meningslöst att hålla omröstningen här.

Frakrike kan därför komma att ge svenska politiker en kaka som går att både äta och ha kvar. De kan vara för en folkomröstning, utan att behöva genomföra den.

Låt systemet blöda

Regeringens alkoholutredare Kent Härstedt (s) har lagt förslag på en 30-procentig skattesänkning på öl och vin nästa år. Sedan tidigare vet vi att Härstedt vill ha en 40-procentig skattesänkning på starksprit. Kraven på en stor skattesänkning på alkohol kommer nu även från sossar, ett gott tecken på att läget anses akut. Anitra Steen menade i ett uttalande i fjol att skatten måste sänkas radikalt för att det ska ha önskad effekt, dvs. att svensken återgår till att handla sina drycker hos statens vin- och spritmonopol.

Nu är det inte så enkelt eftersom regeringen måste få med sina samarbetspartier på tåget – och de vill inte alls åka tåg. Det finns ingen anledning att misströsta. Det enda sättet att få Systembolaget på fall är att inte handla där. EU verkar inte anstränga sig särskilt mycket för att avliva det svenska monopolet, trots att det egentligen torde vara olagligt. Insatsen gör vi därför med plånboken. Att privatimportera är inte förbjudet – i dag beräknas bara hälften av alkoholen i Sverige komma från Systembolaget. Resten fixar folk själva. Fortsätt med det. Paradoxalt nog är politikernas tvekan och handfallenhet i frågan till gagn för alla oss som vill se den sista delen av det svenska vin- och spritmonopolet på historiens sophög. Om ingen handlar där, kan det heller inte fortsätta att existera. Låt systemet blöda!

”Jag vill bli förtidspensionär när jag blir stor”

Det har gjorts en del ovetenskapliga men ändå rätt talande stickundersökningar för att visa hur lätt det är att bli sjukskriven i Sverige. Aftonbladet skickade nyligen en fullt frisk medarbetare till en läkare där han klagade över sömnsvårigheter, huvudvärk och bristande ork. Läkaren fastslog ”mindre depression” och sjukskrev honom på två veckor. 32 minuter tog det. Nu får vi hoppas att de flesta som går till en läkare och blir sjukskrivna, gör det av en anledning. Problemet är inte att vissa kan fejka till sig två veckors semester, problemet är i dag förtidspensioneringarna. Människor som anses för sjuka för att alls kunna arbeta.

Studier visar att många visst kan arbeta bara de byter syssla och kanske går ned något i tid. Ökningen av förtidspensionerade är alarmerande och det anmärkningsvärda är att det är i gruppen 30-39-åringar som ökningen är störst. Folk som borde vara på toppen av sina yrkesverksamma liv, som borde arbeta heltid och köpa hus blir pensionerade! Sossarna skyller det mesta på arbetsgivarna (som torterar sina anställda under omänskliga arbetsförhållanden) men att svenska arbetsplatser skulle vara särskilt dåliga finns ingen rimlighet i.

Grunden till problemet är synen på arbete i det här landet. När 1,2 miljoner svenskar emigrerade till Amerika blev svensken känd som pålitlig och hårt arbetande. I dag har Sverige blivit ett land av arbetsskygga människor. Inte för att folk i allmänhet inte vill arbeta, utan för att det inte längre lönar sig. Det socialdemokratiska bidragssystemet har kommit att konkurrera ut arbetet. När det inte lönar sig ekonomiskt att gå från arbetslöshet eller sjukskrivning till arbete är det något som är allvarligt fel.

De borgerliga har försökt att påpeka detta faktum i många år nu, men har ständigt slagits tillbaka av att socialdemokraterna fått folk att tro att de borgerligas största önskan är att få sparka på sjukskrivna och arbetslösa. I längden är det förstås ohållbart att alltfler människor väljer eller tvingas att gå i förtidspension i stället för att arbeta. Om de borgerliga kan få väljarna att inse detta inför nästa val, finns en chans till regeringsskifte. Det är dock ingen trevlig soppa de kommer att få ta över.

Världsskatt på kommunikation?

Den franske presidentens idé om en världsskatt på kommunikation börjar - tyvärr - få allt större genomslag. Nu är det Världsbanken som funderar på om man inte borde beskatta t. ex. flygbiljetter, flygbränsle och internettrafik. Pengarna detta drar in är tänkt att gå till bistånd till den så kallade tredje världen.

Den svenska regeringen ställer sig positiv till förslaget, säger biståndsminister Carin Jämtin (s).

Med detta förslag kan priset på lågprisflygbiljetter komma att mer än fördubblas. Så man kan med visst fog fasa in förslaget under den klassiska devisen "U-hjälp är överföring av pengar från fattiga människor i rika länder till rika människor i fattiga länder."

Vill man hjälpa utvecklingsländerna - då borde man istället avskaffa alla handelshinder för deras produkter. Och man borde lägga ner EU:s jordbruksstöd - som i dag ödelägger jordbruk i fattiga länder. Men det kommer troligtvis aldrig att ske...

Slutligen kan man fundera över vad det är för vits med att beskatta just kommunikation människor emellan..?

Det börjar röra på sig 2

Ytterligare ett centerdistrikt - Medelpad - har gått ut ut och krävt folkomröstning om den nya EU-grundlagen. Tidigare har bland annat Maud Olofssons hemdistrikt Västerbotten krävt detsamma. Liksom ett antal riksdagsledamöter.
De har insett det som partiledningen inte gjort. Att en folkomröstning om EU-grundlagen inte bara hör till demokratisk anständighet utan att det också är bra taktik. Skulle kd eller centern trilla ur riksdagen blir det inget maktskifte. Att alienera stor väljargrupp - både i c och kd är det en överväldigande majoritet av både väljare och medlemmar som är emot partiledningen uppgörelse med s att trumfa igenom EU-grundlagen före valet - är inte särskilt smart.

Det börjar röra på sig 1

17 opinionsmätningar i rad har nu visar på att nej-sidan leder inför den franska folkomröstningen om EU:s nya grundlag (inte sedan 7 mars har det varit övervikt för ja) Den senaste, publicerad i Paris Match, visar att om omröstningen hölls idag skulle det bli 56-44.

Vad som händer vid ett nej i Frankrike är en intressant fråga. Eftersom Chirac slagit fast att den nya EU-grundlagen är fulländad utifrån ett franskt perspektiv kan de inte gärna göra några förändringar och rösta igen. Att Frankrike – i likhet med Danmark och Irland – skulle låta EU förmå dem att rösta om är inte heller troligt.

Platta som paddor

Margit Gennser spekulerar på sin blogg om anledningen till Gunnar Hökmarks (m) uteblivna röst om ansvarsfrihet för EU-kommissionen. Kanske förbjöd samvetet honom att ge kommissionen ansvarsfrihet medan EPP:s piska ven alltför hårt för att han skulle våga gå emot. Genom att varken trycka på ja-, nej- eller avstår-knappen kan han också ha försökt göra som John Kerry och inta två motstridiga positioner samtidigt. Till de andra politikerna i Bryssel kan han ursäkta sig med att han tänkt rösta för ansvarsfrihet men inte hann med. Till de svenska väljarna kan han säga att han skulle ha röstat nej.

Någon förklaring till varför moderaterna (liksom s och fp och kd) lade sig platta som paddor för EU - vilket är mer anmärkningsvärt än Hökmarks något ovanliga röstningsekvilibristik – har vi inte fått se än. Vi avvaktar med spänning.

lördag, april 16, 2005

Ingen vill veta var du köpt din Nogger

Få skribenter tar sig själva på så stort allvar som de som släpps in på DN Kultur, världens finvänstrigaste kultursida.

Det overkliga rabaldret i veckan om en GB-glass har i en kulturnotis i dagens tidning fått en arg ung man med starkt rättvisepatos att gå till motangrepp mot de som gjort sig lustiga över skattefinansierade Centrum mot rasisms fördömande av lakrits-Nogger.

"Men är det verkligen så långsökt att associera från produktnamnet 'Nogger black' till ordet nigger?", dundrar skribenter Oivvio Polite, och utgår från att alla bör känna till "att asfalt kan associeras med urban svarthet".

Det visste inte jag, och är väl således dum i huvudet, enligt Polites fantastiskt trendkänsliga måttstock. Dessutom vet jag inte vad "svarthet" är för någonting.

Polite är säker på att GB uppfunnit glassnamnet antingen därför att de är aningslösa eller därför att de är cyniska och vill ha extra uppmärksamhet.

Tyvärr har skribentens avslutande fotnot, där han förklarar att han är ironisk från första till sista tecken, försvunnit på vägen...

Tankar om feministiskt iniativ

Susanne Lindes hälsa är en av de frågor som diskuterats flitigt efter bildadet av Feministiskt iniativ. Hon är sjukskriven sen flera år och klassas som arbetsoförmögen. Det måste ha varit en väldigt märklig diskussion som föregick att hon fick sin post. Vad kan ha sagts? "Vi vet att du inte kan göra något men det är skoj att du är med?" "Det är klart du inte behöver göra något i styrelsen, det är ju tanken som räknas" Väljer Schyman & co in personer i en styrelse som de på förhand vet är arbetsoförmögna är det inte märkligt att de tror att styrelsposter i näringslivet är en plats i bastun, några kalla öl och en rejäl lön. Det måste ju vara så de gör själva.

Ibrahim Baylan hade en miniskandal i kvällspressen för ett par veckor sedan då det kom fram att han varit på en strippklubb. Frågan är hur denna och en rad liknande händelser i arbetarrörelsen kommer påverka relationen mellan socialdemokraterna och Feministiskt iniativ. Är det ens möjligt för Tiina Rosenberg mfl att stödja en regering där t ex Baylan sitter? Kommer de kräva att regeringen lovar att inga ledamöter varit på porrklubb och liknande? Kommer FI in i riksdagen så kan vi räkna med att det kommer bli en rad underhållande frågeställningar. Kanske är detta en av dem.

fredag, april 15, 2005

I Nuders värld

Så har Pär Nuder gjort sin första, och dessutom tårtfria, budgetpromenad. Ingen annan verkar vara nöjd med den lagda budgeten, inte ens LO. Men somliga har anmärkt att det var trevligare att se Nuder budgetpromenera än Bosse Ringholm. Som om den jämförelsen skulle ställa Nuder i positiv dager. Även Nuders företrädare har varit noga med att hylla svensk ekonomi, men frågan är om inte Nuder gick ett steg för långt när han i går formligen överöste den svenska ekonomin med superlativ.

Vi har hört samma snack i många år nu. Frågan är hur länge det kan fungera, för det finns alltfler människor där ute som inte känner igen sig i Nuders verklighetsbeskrivning. Som vet hur svårt det är att få jobb. Som vet hur meningslösa och rent av kränkande Ams-kurserna är. Som märker hur det blir mindre och mindre över i plånboken även om de jobbar heltid. Inte ens människor med höga akademiska utbildningar känner någon stor tilltro till att få ett arbete i dag. Men Nuder är stolt, för tillväxten är hög. När inte några fler jobb skapas är dessa tillväxtsiffror tämligen ointressanta för gemene man. Det ska bli spännande att se hur länge svenska folket godtar Ams-trams och avvisar riktiga jobb.

Slutjagat - om Karin Enström (m) får bestämma

Om mindre än ett år kan jakt ha kommit att bli en överklassport. Det är ett tänkbart resultat av det förbud mot blyammunition som riksdagen fattat. Trots att den vetenskapliga expertisen sågat regeringes miljöbaserade resonemang längs med fotknölarna står beslutat fast. Ett förbud skulle innebära att kostnaderna för övningsskytte ökade betydligt. En övningsserie – en normal jägare skjuter åtskilliga sådana – skulle öka i pris från 60-70 kr idag till över 500 om förbudet stod fast. Det skulle också innebära att en stor del jägarkåren skulle behöva byta ut sina studsare eftersom de alternativ till bly som finns inte bara är dyra utan de ger också sämre verkan i viltet – något som skulle göra vapnen otillåtna att jaga älg med. Resultatet skulle sannolikt bli att Kungen och Jan Guillou slapp trängas med kreti och pleti i skogen. Kul för dem möjligen men inte lika roligt för resten av jägarkåren.

Sveriges 800 000 jägare borde vara en viktig målgrupp för de borgerliga partierna, de flesta av dem röstar i dag på socialdemokraterna men skulle kunna tänka sig att byta parti om det innebar att de fick fortsätta med sin hobby. Så är det dock inte. De uttalade mottståndarna till förbudet i riksdagen vara få. En sökning i Rixlex ger att moderaterna Bengt-Anders Johansson och Patrik Norinder samt centerpartisten Jörgen Johansson har krävt att beslutet rivs upp. Också Junilistan har engagerat sig hårt för jägarnas rättigheter.
Den som röstar på moderaterna för att rädda jakten gör sig dock en björntjänst. Ordföranden för riksdagens vapenförbudsgrupp Karin Enström (som menar att man bör ha El Salvador som förebild i vapenfrågor) är också moderat (från Vaxholm). Så länge hon sitter kvar lär jägarrösterna gå någon annanstans.

Lägg ner Centrum Mot Rasism!

Gårdagens fåniga utspel om Nogger-glass stärker inte precis anseendet för Centrum Mot Rasism.

CMR är en skattefinansierad organisation (som har andra skattefinansierade organisationer som medlemmar) som i själva verket lever på det vi-och-dom-tänkande som de säger sig bekämpa.

Ser man till dess verksamhet och publikationer, då handlar det mest om... fluff.

CMR borde läggas ner. I vart fall borde organisationen inte få några skattepengar.

Respekt för andra människor kommer ur en insikt om rätten till liv, säkerhet och egendom. Ett civiliserat samhälle bygger på lika - inte speciella - rättigheter.

I detta tycks CMR ha mycket lite att tillföra.

Om att ta fan i båten

Socialdemokraterna befinner sig på defensiven. Det är inte främst de borgerligas medvind i opinionen som åsyftas utan deras egna regeringspartners, samarbetspartierna. Socialdemokraterna har tvingats genomföra vissa politiska beslut genom åren som de egentligen inte stått för ideologiskt. Verkligheten har tvingat dem att göra det och eftersom normaltillståndet är att socialdemokraterna sitter vid makten måste de (i alla fall till viss grad) anpassa sin politik efter verkligheten. Gott så.

Förhållandena för miljöparitet och vänsterpartiet har dock varit de motsatta. Eftersom det aldrig har varit aktuellt att de skall sitta i en regering och få genomföra sin politik på bred front har de alltid kunnat lova i princip vad som helst. Vänsterpartiet har i budget efter budget öst på med enorma utgiftsökningar utan att kunna finansiera dem på ett realistiskt sätt – detta eftersom de inte har behövt. Miljöpartiet har kunnat kufa på med sina flummiga ekologiska hallucinationer och ”lova” 30 kr i bensinpris och extremt djurrättsskydd. Ingen har tagit detta på allvar.

Situationen har förändrats. Socialdemokraterna lär inte bli ett 45-procentsparti igen. Troligen kommer de i framtida val att ligga kring 30-35 procent och således fortsätta att vara beroende av de två extremistpartierna till vänster. För varje mandatperiod kommer dessa partiers krav att öka – och socialdemokraternas maktbegär vara tillräckligt stort för att ge dem större och större inflytande. Den höga arbetslösheten är på väg att permanentas eftersom socialdemokraterna aldrig kan genomföra företags- och tillväxtvänliga reformer även om de skulle vilja – de regerar med ett parti som uttalat menar att tillväxt är skadligt och ett annat som inte alls vill ha några privata företag i Sverige. Det kommer att bli dyrare och dyrare att bo och arbeta eftersom miljöayatollorna är beredda att gå hur långt som helst för att tillfredsställa sin ekologiska fetisch.

Det är egentligen detta som de borgerliga borde inrikta sig på att upplysa väljarna om. Det är inte bara socialdemokratisk politik som kommer ur det rödgröna regeringsblocket, det är även en stor dos miljöfanatism och gammelsocialism. Samarbetspartiernas krav på ökat inflytande lär inte minska, tvärtom. Plötsligt hamnar vi i ett läge där socialdemokraterna tvingas ta upp de orealistiska och extrema förslagen, som aldrig tidigare diskuterats seriöst, till förhandling. För alla som vet vad dessa partier vill genomföra när det gäller privat egendom, företagande och individuell frihet borde det vara en gigantisk väckarklocka. Kanske även för en och annan s-väljare.

Inkompetens eller kryperi?

I går röstade Europaparlamentet för att ge kommissionen ansvarsfrihet. Moderaterna (Gunnar Hökmark var närvarande men missade att rösta) tillstyrkte trots att kommissionen inte kunnat redogöra för miljardbelopp och trots att revisorerna inte kunnat godkänna räkenskaperna (för tionde året i rad). Moderaterna röstade samtidigt emot tre tilläggsförslag som handlade om att höra internrevisorn, att utreda en korruptionsskandal och om att klandra kommissionen för att de givit chefsrevisorn Marta Andreasen sparken efter att hon avslöjat ekonomiska oegentligheter.
Frågan man bör ställa sig är om moderaternas agerande beror på inkompetens, klantighet eller bara kryperi för EU?

Alternativ nittiotalshistoria

Kontrafaktisk historia är ett ämne vars främsta tillskyndare ofta varit kufar som suttit på sina pojkrum och förläst sig på science fiction. Metoden har dock genom att den anammats av ledande historiker som John Keegan flyttat in i akademins finrum. Det är välförtjänt. För även om huvuddelen av litteraturen på området tycks handla om vad som hade hänt om rymdvarelser ingripit i andra världskriget eller hur utgången av amerikanska inbördeskriget hade blivit om tidsresenärer försett CSA med moderna vapen, finns det seriös litteratur som visar hur metoden kan användas för att förklara historiska skeenden . Ett bra exempel på det senare är fd moderata riksdagsledamoten Margit Gennsers kontrafaktiska politiska 90-talshistoria. Hennes tes är att tämligen perifera händelser hade kunnat få stor inverkan på det svenska partiväsendet.

torsdag, april 14, 2005

Franskt nej skulle vara en seger för liberalismen

Anatole Kaletsky, tidigare chefredaktör på Financial Times och numera partner på investmentfirman GaveKal skriver i dagens the Times varför ett franskt nej till EU-grundlagen skulle vara en seger för liberalismen.

"The alternatives offered to the people of France are not between the idealistic European multiculturalism of the 21st century and the xenophobic nationalism of the 19th. Rather they face a choice between two approaches: on one hand the liberal ideology of free markets and small governments that seems to be sweeping the world after its relaunch in Britain and America in the 1980s. The alternative is the 1970s belief that a centralised, protectionist and bureaucratically managed state could gradually be extended to the whole of Europe, preserving and enhancing the traditions of Gaullism in its glory days, when Chirac and Giscard were rising to power. [...] The collapse of the constitution would not just end Europe’s premature journey to single statehood. It would also dispel the pernicious illusion of French or European “exceptionalism” which this journey inspired: the idea that France or Europe has a “model” of social development which somehow exempts it from the laws of capitalist economics that apply to the rest of the world. Europe can make different choices on social services and welfare from America, but these choices can be supported only by a growing economy. The laws of the market — that people respond to incentives, that overvalued currencies destroy employment, that bureaucracy stifles enterprise — cannot be repealed by European idealism or political will.
A French “no” will force the people of Europe and the governing elites to face the fact that their living standards, cultures and influence in the world can be preserved only by improving economic performance, not by integrating, harmonising, enlarging or writing constitutions. Denied the illusions of “exceptionalism” and “ever-closer union”, Europe may have to think seriously about economic reform."


Klarsynta analyser av detta slag är ovanliga. Ironiskt nog är de som kommer närmast Kaletskys bild av EU-grundlagen dess främsta förespråkare – de franska politikerna själva. Chirac skriver exempelvis på hans parti UMP:s hemsida ”Denna text utgör kronan på verket för vad vi kan kalla Frankrikes vision för Europa, i motsats till den anglo-saxiska visionen om total frihandel, mellanstatlighet och självbestämmande. EU-grundlagen var Frankrikes önskan och den är till största delen inspirerad av Frankrike”

onsdag, april 13, 2005

Nyliberala CUF?

Det är intressant att ta en titt på Centerns Ungdomsförbunds lednings förslag till stämman i Sunne i maj.

Här finns krav på platt skatt, slopad värnplikt; slopad fastighetsskatt; nedläggning av AMS; fortsatt drift av kränkraften; F-skattsedel för alla; människorätt framför folkrätt med mera.

Om dessa förslag går igenom lär CUF, i viss konkurrens med MUF, bli det mest nyliberala politiska ungdomsförbundet i Sverige. Sedan är naturligtvis frågan om de kan få med sig sitt moderparti på dessa krav.

Så kanske, kanske kommer det att finnas ett parti som går att rösta på i valet 2006.

Ljusning om EU-grundlagen – i Sverige och Storbritannien

De brittiska konservativa släppte häromdagen sitt valmanifest inför valet i maj. Även om partiet ligger efter i opinionen bådar skrivningarna om EU gott.
”[Vi] konservativa motsätter oss den nya EU-grundlagen och vi vill ge det brittiska folket chansen att säga nej till förslaget i en folkomröstning inom sex månader från parlamentsvalet. Vi är motståndare till att ge upp den värdefulla frihet det innebär att kontrollera vår egen valuta och vi kommer inte att gå med i EMU.
I ett reformerat Europa måste de arbetsmarknadsregleringar som ingår i EU-grundlagen ersättas med flexibla regler. Vi kommer att se till att Storbritannien åter igen leder kampen för ett avreglerat Europa genom att förhandla fram landets opt-out ur EU:s sociala regelverk.”


Precis som i Sverige består de brittiska anhängarna av den nya EU-grundlagen av en liten politisk elit medan en överväldigande majoritet av väljarna är motståndare till ökad EU-centralism. Svenska mätningar har visar att opinionsstödet för EU-grundlagen ligger på mellan 9 och 13 procent att jämföra med att närmare 8 av 10 riksdagsledamöter är för förslaget. Motståndarna, både i och utanför riksdagen fick dock igår eldunderstöd från Regeringsrätten som i sitt remissvar om EU-grundlagen är mycket kritiskt till regeringens hantering av frågan. RR konstaterar bland annat att förslaget ”innebär överlåtelse av suveränitet på nya områden” något som regeringen förnekar. Se Medborgare för Folkomröstning

Bara i Sverige...

GB Glace anklagas för glassrasism (!) i sin nya reklamkampanj för glassen Nogger Black. Amina Ek, verksamhetschef på Centrum mot rasism, menar att GB lägger ihop det svarta med namnet Nogger, som associerar till nigger och neger. Detta förstärker den ”rasistiska strukturen” i samhället, påstår hon. Men inte kan väl någon förvånas av detta? Alla vet väl sedan tidigare att GB är fullblodsrasister. Se bara deras heilande clowner och ”håll Sverige rent”-reklam.

En balansakt på slak lina...

Det går som bekant rätt bra för moderaterna och dess partiledare Fredrik Reinfeldt just nu. Man blir lite nyfiken. Finns det substans i siffrorna? Eller är det bara samma visa som vanligt - det vill säga höga mellanvalssiffror, som faller lagom till valet 2006?

Hur som helst - taktiskt förefaller Reinfeldt ha något slags grepp. (Frågan är dock om det är det rätta, mest effektiva? Men det är en annan diskussion.)

Men - vad är framgången värd om den sker på bekostnad av moderaternas frihetliga idéarv? Vad är makten värd, om man söker mandat för en urvattnad politik?

Och - ännu värre - vad händer om Reinfeldts strategi misslyckas? Om de borgerliga förlorar valet 2006 - då har hela det politiska landskapet flyttats till vänster. Rätt rejält. Helt i onödan.

Detta är en balansakt på slak lina.

tisdag, april 12, 2005

Frankrike på rätt väg?

I den senaste opinionsundersökningen om EU-grundlagen publicerades i dagens Le Figaro (Ipsos). Nej leder med 53 % (+1) mot Ja-sidans 47 % (-1). Opinionen har i stort sett varit konstant sedan början av mars - nu har nej varit i ledning i de senaste 12 mätningarna (+2 - +10).
I artikeln Le Figaro var det en del anda saker som man känner igen från EMU-valrörelsen.
Nej har nu en stadig majoritet i vänsterblocket (cirka 60 %), men nej-sidan ökar också snabbt på högerkanten (34 %, dvs. +6 % sedan förra veckan).
Det ställer precis som i den svenska EMU-omröstningen ja-sidan inför ett välkänt dilemma: för man argumenteringen med vänsteråsikter så riskerar man att förlora ytterligare på högerkanten och tvärtom. Att förslaget till EU-grundlag närmast tycks vara utformat i syfte att alla skall kunna hitta något att vara emot underlättar inte heller för ja-sidan.

President Chiracs roll i kampanjen påminner dessutom inte så lite om Göran Perssons. Först har han försökt att hålla sig utanför (snarare ovanför) men nu när det går dåligt måste han ingripa. Det gör han emellertid så klumpigt att det mycket väl kan slå tillbaks på ja-sidan. På torsdag ska han svara på frågor från franska ungdomar i direktsänd TV. Men det är så uppenbart att det rör sig om tillrättalagd ja-propaganda att Chirac redan blivit utskrattad i media.
Dessutom har ojämlikheten i finansiering mellan ja- och nejsidan kommit att bli en stor diskussionspunkt.
Vi känner igen det här, eller hur?
Kanske vågar man hoppas på att fransmännen sätter stopp för den skenande EU-centralismen. Det är de banne mig skyldiga oss européer.

Vem är förvånad?

"Revisorerna kan inte säkerställa att EU:s räkenskaper är fullständiga och riktiga. Därför godkänns de inte - för tionde året i rad!"
Detta meddelar Junilistan i ett pressmeddelande i dag. Frågan är inte när - utan om - detta alls kommer att uppmärksammas i svenska media.

Gammalt trams i nya kläder

Feministiskt initiativ. Försök säga det fem gånger i rad utan att ramla baklänges. Förutom det värdelösa namnet har gruppen fått kritik för att vara för dåligt insatta i sakfrågor. No shit.

Trots att tidningar, radio och TV gett dem enormt mycket uppmärksamhet sedan den där första förvirrade presskonferensen vet ingen vad dessa kvinnor egentligen har för konkreta åsikter och hur de tänker genomföra dessa i praktisk politik. Gudrun Schyman är en begåvad politiker, en fullfjädrad populist som vet hur media ska tas och hur man stryker väljare medhårs på rätt sätt. Men vad är det för människor hon dragit med sig? Det är nästan så att jag misstänker att det är dessa som terroriserar radiolyssnarna i program som Ring P1.

Damerna har ännu inte velat placera sig på den i Sverige så viktiga höger-vänster-skalan, men en gammal vänsterledare och en bunt bittra feministtanter skvallrar om i vilket hörn partiet kommer att hamna. Det är kort sagt gammalt trams i nya kläder. Klasskampen har ersatts av könskampen och kapitalismen av det onda patriarkatet.

Konfliktperspektivet gör att alla män skuldbeläggs för vad vissa män gör och att alla kvinnor blir offer för vad som drabbar vissa kvinnor. Vi mot dom. Fi får kalla sig tvärpolitiska hur mycket de vill, det kan inte finnas någon borgerlig människa med ekorrhjulet igång som kan rösta på dessa galenpannor.

måndag, april 11, 2005

Vart går SSU?

Med Ardalan Shekarabis avgång går också startskottet till en ny maktkamp inom SSU. Sedan får folk se hur ödmjuka ut som helst i tv. Här står mycket på spel. Vi kommer att få se en hel del fulspel - vilket i och för sig kan ha ett visst underhållningsvärde.

Är det till exempel någon som tror att SSU Skåne tänker lägga ner vapnen? De vill avskaffa marknadsekonomin och den privata äganderätten. För dessa, närmast militanta, ungsocialister kommer den nya situationen som på beställning.

Och vad händer på den andra flanken - hos höger-SSU:arna? De verkar i dag rätt så idé- och initiativlösa. Mest verkar de vara en lydig kampanjorganisation åt sitt moderparti. Med det upplägget kommer de säkert att ha partiledningen bakom sig. Men hur entusiasmerande är det för unga människor?

Förr fanns en hel del intressanta tankar i SSU, till exempel idéer om "egenmakt". Något sådant hör man i princip inte talas om nu för tiden

SSU bör ta sig samman och fundera över sin situation. Är det rimligt att det ideologiska engagemanget bara finns på vänsterkanten?

För inte kan det väl vara så att SSU:s högerflank helt saknar idéer och visioner?

Kom och lyssna på PJ!

I morgon tisdag talar Svenska Dagbladets politiske chefredaktör PJ Anders Linder på Frihetsfrontens talarkväll. Välkommen att delta! Praktikaliteter som tid, plats, karta m.m. finns på www.frihetsfronten.se/tk.html

Moderskeppet har landat

Moderskeppet är en gemensam blogg för ett antal nyliberaler och libertarianer som är aktiva i Frihetsfronten. Inom kort kommer de första postningarna.