Senator till Vita Huset 2008?

Amerikansk politik påminner om vissa idrottsgrenar: även om man inte är intresserad av något särskilt lag eller spelare kan man ägna sig åt kalenderbiteri och statistik.

En "sanning" i amerikansk politik är att senatorer inte blir valda till presidentposten. Väljarna uppfattar dessa som alltför besmittade av Washington DC-andan, för anonmyma, för förknippade med en särskild delstat och med genanta röstprotokoll. Som John Kerry sade i presidentvalet 2004: Jag röstade för Irakkriget innan jag röstade mot det.

Efter republikanernas primärval i Florida verkar dock denna sanning inte falla in. Jakten på den republikanska presidentkandidaturen leds av senatorn John McCain, medan senatorerna Barack Obama och Hillary Clinton leder demokraternas kandidatur. Givet att inte fd borgmästaren Rudy Giuliani eller fd guvenören Mitt Romney mycket snart rycker upp sig.

Så även om ingen av kandidaterna är perfekt och de demokratiska kandidaterna inte är sådana sossar som svenska media vill göra dem till är amerikanska presidentvalet anständig underhållning.

Den som vill att andra ger upp sin integritet borde själv föregå med gott exempel

Liza Marklund har tagit ställning i frågan om fildelning via Internet, och angriper hårt såväl moderata riksdagsledamöter som konstnärer vilka inte vill förbjuda, övervaka och reglera hela Internet.

Som Marklund uttrycker det: ”Nättjuvarna är inte arga för att deras ”personliga integritet” är hotad. De är skitsura för att de måste börja betala för sig.”

Marklund själv betalar däremot för sin fildelning, får vi veta. Så hon borde inte ha något att dölja. Därför tänker jag skicka nedanstående mail till henne.

Bästa Liza Marklund,

Jag representerar intresseorganisationen Små Talanglösa Konstnärer. Vi har anledning att misstänka att du har upphovsrättsskyddade verk tillhörande våra medlemmar i din ägo utan att betala för dem.

Därför skulle vi vilja hämta och granska alla datorer, CD- och DVD-skivor, mobiltelefoner, MP3-spelare, externa hårddiskar, säkerhetskopior, böcker, tidningar och tavlor som finns i din eller din familjs ägo. Både material av privat och arbetsrelaterad natur avses.

Du kommer antagligen få tillbaka detta material inom tre år. Vi är noggranna och har mycket materiel att granska.

Som du kanske förstår är ovanstående ren ironi. Idag. Imorgon kan det däremot vara verklighet. Jag tycker inte att integritetsfrågorna kring fildelning / övervakning av Internet kan avfärdas som du gjort i dina debattartiklar. Det finns såväl etiska som juridiskt principiella som praktiska invändningar i debatten vilka sällan bemöts och aldrig förklaras.

Skulle du till exempel bifalla en begäran som den ovan, givet att den kom från en befintlig upphovsrättsorganisation? Om inte – varför ska vi göra vad du inte är beredd att göra?

Det är alltid intressant om någon verkligen vågar stå för sina åsikter, vill exempel genom en vadslagning. Fast att avstå från sin dator, mobil och DVD-samling på obegränsad tid är nog faktiskt ett tecken på större hängivenhet.