Efter Blair

I dag väljs Gordon Brown till ny ledare för New Labour och på onsdag efterträder han även Blair som premiärminister. Frågan är om han kommer att leda ett New New Labour eller om skillnaderna endast kommer att bli kosmetiska. Tony Blair har varit en speciell politiker. Han har nämligen haft sympatier från både höger och vänster och nu när hans tid som brittisk premiärminister lider mot sitt slut, känns det nästan som att det är många av hans egna väljare som är mest besvikna. Irakkriget är förstås en viktig faktor. Ekonomin är det nämligen svårt att klaga på.

Även om Blair är socialdemokrat, finns det skäl för borgerliga att uppskatta en hel del av det han har åstadkommit. Blair gillar nog marknaden mer än vilken svensk socialdemokrat som helst och har genomfört avregleringar och öppnat upp för friskolor. Brown pekas ut som mer vänster än Blair och är även mer EU-skeptisk. Att han dessutom har en karisma värdig en fjällbjörk hjälper inte.

Enligt undersökningar ligger emellertid Torieledaren Cameron ännu långt efter Brown i förtroende bland britterna. Allt detta kan förstås ändras när mångas höga förväntningar på Brown inte besannas. Om Cameron kan framstå som den nya, unga framtiden och få Brown att representera den gamla gårdagen kan det kanske bli ett maktskifte efter nästa val. Tills vidare får vi börja vänja oss vid en grå träbock i nyhetssändningarna.