Eftertankens krämiga cappuccino

Jag har förstått att min bloggpost ”Boutique Neo öppnar snart” av en del har tolkats på annat sätt än det avsedda. Överklassdamen symboliserar Neos redaktion och INTE dess chefredaktör som person. Den förmögne maken är finansiärerna och INTE någon annan person eller grupp. Med den icke avsedda tolkningen blir inlägget till ett personangrepp som jag inte vill kännas vid.

Min kritik av Neo bottnade delvis i irritation över den trista nedläggningen av Smedjan. Jag såg Neo som en ersättare. Denna koppling är möjligen orättvis och Neo bör bedömas för sig. Kritiken kvarstår dock i sak. Liksom en överklassdams boutique framstår magasinet som väldigt snävt nischat.

I ett självkritiskt ögonblick efter mitt inlägg om Neo insåg att jag nog fokuserat väldigt mycket på att hacka på folk i mina bloggposter. Min ton har nog ibland varit onödigt hånfull. Ett försenat nyårslöfte blir att försöka vara lite trevligare och även fokusera på det positiva. En bra inledning på denna nya giv blir att berömma hedersmännen Carl Rudbeck och Kristian Karlsson som tillsammans drivit Smedjan på ett utmärkt sätt. Att Smedjan nu – utan någon tillfredsställande förklaring – går i graven tycker jag är mycket tråkigt.