En liten fågel har kvittrat i mitt öra

Personligen skulle jag inte kunna tänka mig att arbeta för en myndighet som FRA. I jämförelse skulle jobbet som hämtare av latrintunnor vara mer trevligt. Däremot har en del vänner och släktingar inte haft samma omdöme utan sökt jobb på FRA.

De som arbetar på FRA är förbjudna av sekretesslagen att avslöja något om sina arbeten men från dessa som sökt jobb där har jag fått höra en del detaljer från anställningsintervjuerna. En berättelse som jag fick mig till livs gav vid handen att den som intervjuade vägrade att uppge sitt fullständiga namn utan talade bara om sitt förnamn. Intervjun fokuserades främst på den sökandes kvalifikationer medan denne fick en ytterst knapphändig beskrivning av vad FRAs verksamhet gick ut på i detalj.

Till slut frågade dock den sökande rakt ut vad det var FRA egentligen sysslade med. Svaret från intervjuaren blev mycket kryptiskt: ”Om allmänheten fick veta vad vi på FRA gör skulle verksamheten omedelbart få läggas ned.”

Sedan jag fick höra detta har jag grubblat över vad detta innebär. Det kan som jag ser det finnas två förklaringar: Antingen är FRAs verksamhet helt meningslös och enbart ett slöseri med skattebetalarnas pengar och skulle därför helt kunnas läggas ned, eller så bedriver de i själva verket grovt lagstridig verksamhet som om den kom till allmän kännedom skulle leda till att de omedelbars kulle få stänga. Inget av alternativen verkar speciellt trevligt.

Man har också på senare tid hört rykten om bisarra beteenden hos anställda på FRA som tydligt indikerar kriminalitet och eventuellt även psykisk ohälsa. Jag ska inte sätta mig till doms över enskilda personer men man frågar sig om det är lämpligt att sådana personer får jobba vid en så kraftigt säkerhetsklassad myndighet.

I ljuset av ovanstående verkar det som om det på FRA utvecklats en osund internkultur där man håller varandra om ryggen och har en elitistisk syn på sig själva i förhållande till sin omgivning. Det är inte helt ovanligt att sådant sker på arbetsplatser och inom organisationer där insyn saknas.

Därför är min tanke att efter att FRA-lagen upphävts så bör en oberoende undersökning av FRAs verksamheter och organisation genomföras. Det är inte uteslutet att hela organisationen behöver göras om i grunden. En organisation som odlar en så unken internkultur bör inte få fortsätta sin existens. Den del av FRAs verksamhet som kan rättfärdigas, typ signalspaning mot främmande makt, skulle kunna överföras till försvarets underrättelsetjänst MUST medan annan verksamhet helt avvecklas.