söndag, december 09, 2007

Cecilia Uddén fan club

Programledaren för Gomorron Sverige, Micke Leijnegard, försöker på SvD Brännpunkt ärerädda public service medelst ordakrobatik i högre skolan.

Public service är sååå oberoende av kunder, ekonomi och omvärld, framhåller Micke. ”Sosse-tv” är bara en inbillning hos frustrerade icke-sossar, alternativt en kampanj från de kommersiella mediaaktörerna som är ute efter SVTs tittare.

Vad Micke inte tar upp är däremot vad som framför allt kritiserats på sistone: att ”public service” agerar högst partiskt, tar ställning och undanhåller fakta. Och att detta konsekvent sker till förmån för en världsbild.

Undrar vad Micke skulle säga om hela Uddén-affären i amerikanska presidentvalet 2004. Den började ju med att Johan Norberg gav 13 konkreta exempel på när svenska journalister tydligt tar ställning mot en av kandidaterna i amerikanska presidentvalet – ett brott mot allt vad opartiskhet heter.

Den efterföljande debatten dog direkt genom att Cecilia Uddén, exempel 2, i debatt med Norberg säger ”Och jag tycker heller inte att svenska medier har något som helst krav på sig på opartiskhet när det gäller valet i USA. Vi har ju ingen anledning att vara opartiska och redovisa båda ståndpunkter på samma sätt som vi skulle göra i ett svenskt val.”

Att makt korrumperar är gammalt. Men vi behöver ständigt påminnas om det, så läs Brännpunkt.

1 Comments:

At 09 december, 2007 20:37, Blogger Kg said...

Visst har Sverige världens mest opartiska och demokratiska medier. Bara det att Ryssland i valet använde etablissemanget media för att utestänga obekväma parter. När samma sak görs i Sverige hörs ingen kritik. Som valet 2006 sv-demokraterna omnämndes kon- sekvent som främlingsfientliga. Partier som kd kunde heta kvinnofientliga, socialdemokraterna företagsfientliga med samma logik.När man ändrar i nämnd- reglerna i kommunerna för att utestänga Sv-dem så är det tyst.Vi behöver en debatt om mediers politiska roll och dito enfald.
Kg

 

Skicka en kommentar

<< Home