Demokratiskt dravel

Att "demokrati" blivit ett trumfkort som alltid ger den som spelar det överhanden borde inte vara en överraskning. I alla fall inte för nyliberaler, som förhoppningsvis genomskådat den terminologiska bluffen. Speciellt som nyliberaler ofta "anklagas" för att vara "antidemokratiska" (fler argument, eller ens bestämning av vad det betyder, är uppenbarligen överflödigt).

Att vara demokratisk och för demokrati kan betyda precis vad som helst som är gott, bra, positivt och underbart. Allt dåligt, ondskefullt och negativt är "odemokratiskt" eller "antidemokratiskt". Så enkel är den politiska realiteten i Sverige och världen.

Men vad händer om man ställer en följdfråga till sådana ytliga men gränslöst dumma uttalanden? Faktum är att frågor som "vad menar du med demokrati" eller "varför har majoriteten rätt" sällan möter svar. Så långt har ingen tänkt; så djupt sitter detta hjärndöda mantra - alla upprepar till förbannelse demokratins goda, men funderar aldrig över vad demokrati är.

Om detta handlar artikeln The Second Question.

Man kan också se till "democracy in action" - röstandet - och vad det faktiskt innebär. Det amerikanska exemplet är väldigt intressant, där långt under halva befolkningen röstar och en ytterligare mindre minoritet faktiskt väljer president och kongressledamöter.

Om det absurda i denna idé handlar Representing Whom?.