lördag, augusti 06, 2005

Färganalys

”Socialismen är röd, högern är blå, nazismen är brun, feminismen är lila, miljörörelsen är grön. Det finns inte många färger kvar och nu verkar kampen stå om orange.”
Så inleder den socialdemokratiska riksdagsledamoten Veronica Palm ett inlägg på sin blogg. Hon noterar att ”bosättarrörelsen” i Israel och den nordirländska Orangeorden använder sig av färgen orange. Hon skriver vidare:
”Naturligtvis är färgen de samlas under en gemensam nämnare, men det finns fler och kanske viktigare likheter mellan de två marscherna. Det är de starka, de som har makten, de som under decennier har förtryckt som visar sin makt.”
Färgen orange är således befläckad. Ingen vettig människa eller rörelse kan väl efter Veronica Palms skarpa iakttagelser välja orange som sin färg? Att väja orange vore ju att skjuta sig själv i foten. Det går en ilning längs ryggraden då Veronica avslöjar det oerhörda: den borgerliga ”maktalliansen” har redan valt orange! Vilka klantskallar!

Eller kanske inte så klantigt egentligen… Veronica antyder att färgvalet inte är en slump. Färgen är ju enligt henne gemensam för dem som är ”starka”, ”har makten” och ”under decennier har förtryckt”. Detta har borgarna själva säkert insett och förmodligen är det så de har motiverat sitt färgval. De trodde säkert ingen skulle märka detta, men då hade de inte räknat med Veronica Palm.

Man kan tänka sig hur det har gått till. ”Hm… Vad ska vi välja för färg? En förtryckar- och maktfärg måste det vara, men den får inte vara alltför uppenbar. Orange! Mycket bra! Både Orangeorden och den israeliska bosättarrörelsen använder sig av orange. Den tar vi!”

Jag måste erkänna att jag inte hade tänkt på att den borgerliga alliansen hade valt orange förrän Veronica Palm skrev om det på sin blogg. (Jag trodde att orange var Junilistans färg.) Bara detta är ett tydligt tecken på hur ljusskyggt borgarnas val av färg har varit. De färgmässiga och politiska likheterna mellan svensk borgerlighet och israeliska och nordirländska rörelser var heller inte något som slagit mig. Nu är mönstren emellertid glasklara. Tack Veronica.