onsdag, augusti 31, 2005

Kopian eller originalet

Moderaterna har i allt högre grad sossat till sin politik. Det har Fredrik Reinfeldt sett till. Enligt strategin så bör man bli så lik socialdemokraterna som möjligt för att kunna attrahera väljare. Få kommer nämligen att rösta på otäcka mörkermän som ”de gamla moderaterna”. Alltför dramatiska sänkningar av skatter och ersättningsnivåer kommer att skrämma bort väljare. Därför ska man inte sänka skatter och ersättningsnivåer så mycket. Verkligen listigt. Man lägger sig så nära socialdemokraterna att man praktiskt taget blir socialdemokrater.

”He he, nu ska vi se hur lätt det blir för sossarna att kritisera oss…” Socialdemokraterna har dock fortsatt att kritisera moderaterna.

Är någon förvånad? Socialdemokrater kommer alltid att kritisera moderaterna för att de hotar välfärden. Detta gäller nästan oavsett vad moderaterna gör.

Just nu har man riktat in sin energi på den föreslagna sänkningen i socialförsäkringens ersättningsnivå. En sänkning från 80 till 75 procent. Från socialdemokratiskt håll kommer denna blygsamma sänkning utmålas som ett enormt hot. Man kommer att ta i så att man nästan spräcker livstycket för att förklara hur moderaterna på detta vis vill riva ner folkhemmet. Sannolikt hade de inte kunnat skrika högre även om moderaterna hade förslagit en sänkning till 65 procent. Eller ännu mer.

I än högre grad gäller detta resonemang föreslagna skattesänkningar. Moderaternas skattesänkarambitioner verkar ha avtagit. Det hade den inte behövt göra. Få har nämligen någon egentlig uppfattning om hur mycket 30, 40 eller 50 miljarder är. Det är abstrakta siffror för de flesta. Föreslår moderaterna en skattesänkning på 30 miljarder kommer socialdemokraterna alltid att utmåla detta som ett fruktansvärt dråpslag mot välfärdsstaten. De kommer inte att kunna vråla kraftigare även om förslaget ligger på 60 miljarder. Eller för den delen 100 miljarder.

Att sänkningar och slopanden av både ersättningsnivåer och skatter är något önskvärt och positivt i sig, är en syn som till stor del försvunnit. Moderaterna borde se som sin pedagogiska uppgift att tala om detta för väljarna men väljer att låta bli.

Under den TV-sända debatten mellan Fredrik Reinfeldt och statsminister Göran Persson fick de båda frågan om de var feminister av programledaren. Statsministern svarade utan att blinka ”ja”. Fredrik Reinfeldt gjorde något bra och förklarade varför han inte var feminist. Han hade förstått att han inte kunde tävla med en sosse i tävlingen ”jag är mer feminist än du”.

På samma sätt borde man begripa att man inte ska ge sig in i tävlingen ”jag är mer sosse än du”. Höga statliga ersättningsnivåer och höga skatter är nämligen sossepolitk. Moderaterna har dock nu lyckats rätt väl i denna tävling.

Vi väljare har nästa år ett knepigt dilemma, ska vi välja kopian eller originalet?


3 Comments:

At 31 augusti, 2005 23:07, Blogger Monodemon said...

Kanske mest pedagogiskt att låta originalen köra landet ordentligt i botten under en mandatperiod till. Sedan kan ett starkt borgerligt parti gå till val på att söka FÖRÄNDRINGSMANDAT 2010.
Borgerlig valseger 2006 bäddar för en upprepning av historien. Minns hur regeringen Bildt fick ta smällen OCH skulden för sossarnas synder under 80-talet.

4 års borgerlig regering lite då och då, omramat av decennier med rödgrön röra är inte rätt medicin för Sverige i det långa loppet.

 
At 31 augusti, 2005 23:47, Blogger Skatt är Stöld said...

Att sänka ersättningsnivåerna i de statliga "försäkringssystemen" är enkelt att genomföra för politiker. Fack, arbetgivare, försäkringsbolag kan lätt justera upp sina nivåer när staten justerar ner sina.

Skär man däremot ner i den offantliga sektorn så kommer facket att mobilisera. Man får massdemonstrationer när sjukhus/skolor läggs ner och offentligt anställda - de som precis har fått sparken - kommer att gråta ut i statstelevisionen.

Så det skulle inte förvåna mig om den offentliga sektorn kommer att expandera under en borgerlig regering. Med en s-märkt regeringrn så hade den nog varit oförändrad. Det finns trots allt en gräns för hur mkt skatt staten kan ta innan den går back. Det har tom. sossarna förstått.

Personligen är jag mkt mer mot den offentliga sektorn än bidragssystemen. Pengarna från de statliga "försäkringsystemen" kan man sätta in på bankboken om man tycker ersättningen är för stor. Bidragen kan också spenderas på den privata mrknaden så man får valuta för pengarna.

Den offentliga sektorn däremot styr mitt val av konsumtion, de statliga tjänsterna är dubbelt dyra och centralplaneringen av ekonomin hindrar produktivitetsutvecklingen. Offentliga sektorn skapar dåliga arbetsförhållanden, usel produktkvalité och bidrar till korruption. Det är Kuba fast i miniformat.

Bidragen är däremot bara stöld (och ibland får tom. tillbaka en del av stödlgodset)

 
At 01 september, 2005 00:38, Blogger rommedahl said...

Jag tror inte att Reinfeldt omformat politiken för att bli svår att kritisera som högerspöke. Istället ser jag en som har en bestämd syn på vilken politik han vill driva.

Nu är inte jag renlärigt libertarian eller vad man nu ska benämna sig. Jag tycker att Reinfeldt gör något beundransvärt och ger sverige ett högeralternativ som är valbart i de breda lagren. Att enbart ha borgarna vid makten är en mindre revolution i Sverige. Men en omedelbar politik som innehåller 200-300 miljarder i skattesänkningar, skrotande av LAS mm, är det något som är till godo för oss högersinnade i det långa loppet? Jag tror inte det. Det skulle ge en backlash.

Istället tror jag att just det reinfeldt gör är rätt grejj. Att komma till makten och utifrån ett regeringsinnehav forma politiken långsiktigt. Moderaterna är också just det parti som har möjligheten och basen som gör detta möjligt. Fredrik är rätt man och moderaterna rätt parti för något som kan bli något stort. Ett avbrott i den nästa sekelslånga (s)-dynastin.

Kortfattat. För att bli vald och framförallt omvald så är det här rätt grej enligt mig.

 

Skicka en kommentar

<< Home