Framtiden och dess fiender del 1

Aftonbladet har ägnat en rad artiklar åt hur Sverige på längre sikt kan drabbas av global uppvärmning på längre sikt - mer exakt åren 2075-2088.

Det är i och för sig trevligt när journalister försöker tänka längre än till nästa pressläggning, men försöken slutar oftast i rejäla magplask. Så också Aftonbladets serie.

Historiskt kryllar det av katastrofer som aldrig realiserades - från Malthus svältprognoser på 1700-talet via Marx utsugningsmisär och klasskrig under 1800-talet till svältkatastrofer, annalkande istider och naturresursernas slut under 1900-talet. Vad säger att Aftonbladet idag lyckas förutsäga 2070-talets människors problem?

I Aftonbladets framtida universum har inget hänt annat än att det blivit varmare. Motsvarigheten till dagens antibiotika, p-piller, datorer/Internet, mobiltelefoner och bilar har inte uppenbarat sig, med åtföljande paradigmskiften.

Slutligen godtas bara författarens lösning. Minskade koldioxidutsläpp genom mer makt åt politikerna och höjda skatter är enda vägen till frälsning. Att mänskligheten kunde lösa uppvärmningen på andra sätt föresvävar inte ens författaren.

En långt mer trovärdig artikelserie om framtiden skulle ha haft artiklarna "Här omvandlas koldioxid till kol", ”Biotek bygger barriärer mot stigande havsvatten”, ”Stora Barriärrevet räddat från utrotning genom genmanipulation”, ”Ingen använder längre bilar” eller ”Nu kan vi reglera temperaturen genom speglar i omloppsbana”.

Eller varför inte Earth Day 2030?

Men det är klart - då kan man inte kräva mer politiska ingripanden, mer förbud och mer statism. Politiker och domedagsprofeter har alltid avskytt entreprenörer, nytänkande och användarvänlig teknik. Det gäller att anpassa budskapet efter publiken ...