söndag, januari 29, 2006

Inga visioner

Inför valet 2002 fick partiledarna sväva ut och berätta om sina visioner på SVT:s valsajt. Hur skulle Sverige se ut om 25 år om de fick bestämma? Bo Lundgren såg ett samhälle präglat av större valfrihet där människor fick styra sina egna liv mer än i dag. Gudrun Schyman såg ett mer socialistiskt samhälle – men med kapitalismen fortfarande bevarad. Maria Wetterstrand flummade ut om något djur som hade rymt från sin fångenskap, om jag inte minns fel. Alla lade ut sina glada visioner. Utom Göran Persson.

Han menade att man inte kan spekulera på det sättet och malde därför på med det sedvanliga skitsnacket om socialdemokraternas förträfflighet. Han hade ingen vision att förmedla.

Det sa en hel del då och gör det fortfarande. Vad vill egentligen Persson? Vilka idéer och visioner har han? För en man som har suttit som statsminister så länge borde det finnas något. Allt Persson har gjort och verkar vilja göra är att säkra makten till partiet och stärka makten till sig själv. Detta måste väl även för hans egna i längden bli lite... trist?