söndag, oktober 09, 2005

Tänk till

Frihetsforum är över och ett stort tack ska riktas till arrangörerna för en mycket lyckad helg som lovar gott inför kommande år!

Det vimlade av intressanta föredrag och diskussioner, men de som stannade i mitt medvetande var den lilla diskussionen om sexköpslagen sam Henrik Alexanderssons föredrag om vad det egentligen innebär att stå för sina liberala principer. De hör så att säga ihop. Principer ska man försvara, även när det innebär att man måste ta i obehagliga eller kontroversiella frågor. Men vilka gör det?

Sexköpslagen är ett perfekt ämne om man vill dra ned brallorna på somliga som kallar sig liberaler. För även om de flesta väntades vara mot den, och mycket riktigt var det, dök det upp ett antal som på liberala grunder försökte försvara den. En sällsam upplevelse. Det som skrämmer mest är inte försvaret av den knäppa lagen som sådant utan oförmågan att alls förstå motargumenten.

Precis som med drogfrågan finns det i grunden två argumentationslinjer att driva; den frihetliga och den sociala. Alla ska ha rätt till sin egen kropp. Man kan inte förbjuda myndiga människor att knulla om de vill det. Och knullar gör de i alla fall, förresten. Det andra argumentet betonar de sociala konsekvenser som sexköpsförbudet får för de prostituerade. Den ökade utsattheten, beroendet av de våldsamma kunderna sedan de vanliga kunderna dragit sig tillbaka. Försvararna av lagen blundar för det andra argumentet och det första förstår de inte ens.

Det går inte att försvara denna lag på liberala grunder. Den som försöker gör bort sig. Därför är det förbaskat eländigt att kritiken mot lagen bland de borgerliga helt har avstannat. Korkade lagar blir inte bättre för att de inte avskaffas! Vi får konsensus, som vanligt. Och vad hororna tycker skiter man förstås i.