söndag, september 04, 2005

Precis som förut

Ganska precis ett år kvar till valet. Partiledardebatt. Alliansen trängs vid ett bord, regeringskartellen vid ett annat. Let’s get ready to rumble. Eller?

Nja, det blev stundom inte mycket till batalj eftersom partiledarna valde att prata förbi varandra. Mest bortkommen verkade den stackars kommunistledaren, kanske drömmandes om sitt gamla fina jobb på SJ.

Det som förvånade var att vänsterpartierna inte tog chansen att presentera en gemensam plattform eller ett enda gemensamt förslag för att kontra den eniga alliansen. Förklaringen är förstås enkel: de är inte tillräckligt överens. Men att de inte ens gjorde ett desperat försök att framstå som eniga var svagt.

Persson slog arrogansrekord genom att leende vandra omkring när Maud Olofsson talade. Vissa saker förändras aldrig.

Enligt en synnerligen begränsad snabbundersökning var det de borgerliga som "vann" debatten. Inte mycket att orda om. Det börjar bli att svårare för socialdemokraterna att ruska av sig motgångarna. De måste början gräva djupt i idélådan snart.

Bäst i vänsterhörnet var nog förresten Maria Wetterstrand – frågan är bara vem som bryr sig. Kvinnan är ju spritt språngande galen.