lördag, juli 02, 2005

Hemska tanke

Göran Persson vill stanna som statsminister till 2010. För socialdemokraternas del är det tveklöst det bästa alternativet. Persson är rutinerad och betraktas av allmänheten som trovärdig och pålitlig, även om hans popularitet sjunkit den senaste tiden. Å andra sidan är han samtidigt deras minst dåliga kort. De har ju ingen annan. Thomas Bodström är mest populär i de efterträdarundersökningar som har gjorts, men det är svårt att se honom som statsminister.

Personen som Persson själv påstås vilja lansera som sin efterträdare, Pär Nuder, är inte omtyckt av någon. Kanske vill Persson ge svenska folket, och inte minst det egna partiet, mer tid att omvändas i frågan. Eller så ser han helt enkelt ingen rimlig efterträdare för tillfället – samtidigt som han själv är tillräckligt kåt på makten för att sitta kvar.

I en kommande valrörelse är dock Persson ett starkt kort för socialdemokraterna. Trots att bilden av honom som handlingskraftig och rutinerad ledare definitivt fått sig en knäck efter tsunamikatastrofen finns det inget utbrett och upprört missnöje med honom eller socialdemokraterna. Upprördheten finns hos de direkt drabbade, men de är för få för att göra någon skillnad. Och vad övriga beträffar: folk glömmer väldigt fort. Även om Persson kanske inte kan använda sig av argumentet om förträfflig regeringsduglighet lika mycket som tidigare, kan han fortfarande så tvivel hos allmänheten om huruvida de borgerliga verkligen kan regera ihop. Med socialdemokraterna vet man vad man får.

Bara tanken på att vi fortfarande år 2010 kommer att se Göran Persson sittande i Agenda och skryta om socialdemokraternas förträfflighet i allmänhet och sin egen i synnerhet är outhärdlig. Men risken är stor.