Världen har förändrats, men inte journalisterna

Bloggen Spookhead har en intressant kommentar om många journalisters reflexmässiga antiusshållning. Dick Erixon hade en liknande betraktelse för ett par dagar sedan.

Jag skulle vilja komplettera deras iaktagelser. Jag uppfattar det som att de flesta journalister i huvudsak lever kvar i en värld där varken muren fallit eller WTC rasat. Eller för den delen media, ekonomi och kultur blivit globala.

Ofta syns detta på ganska märkliga sätt - som när det förs fram att USA agerar inkonsekvent genom att nu stödja demokrati när man under Kalla kriget stödde västvänliga diktaturer. Ett kanske käckt påstående i en SSUlokal men inte mycket mer än så. USA är en demokrati, dessutom en demokrati där de ganska ofta(jämfört Sverige) byter politiker i ledningen. Att mena att det är inkonsekvent av GW Bush att vara för demokrati när Carter samarbetade med olika diktaturer är barockt. Men något som tycks gå hem i många fall.

Idag finns inget kallt krig och ingen tydlig fiende som det behövs att samla länder emot. Idag finns också en tydlig insikt i USA om att deras egen säkerhet, och välstånd, är intimt sammanknippade med demokratiseringen av världen.

Utöver idealistiska motiv finns det därför såväl ekonomiska som säkerhetspolitiska motiv för USA att verka för en demokratisering av världen, inte minst av Mellanöstern. Sett från både ett liberalt och från ett amerikanskt perspektiv är det bättre med ungdomar som växer upp med en dröm om en egen Corvette än om ett eget bälte med sprängmedel.

Det är synd att få journalister insett dessa förändringar i världen, och istället lever kvar i en evig Kalla kriget syn på världen.